| |
 |
|
| |
Drömde en dröm inatt. Åtminstone en dröm som jag fortfarande minns. Hela min familj hade grillfest hemma hos mina föräldrar i dalarna. Plötsligt invaderas trädgården av 4 hundar och det visar sig att varje "familj" hade varsin. Givetvis hade jag och Kristian också en. En stor lurvig sak med schäferkaraktär som jag hade döpt till Baltazar(?!). Min första fråga och tanke är, varför? Ja, det kan man fråga sig. Troligen är det efter Baltazar barnprogramet som jag såg för ett par år sedan tillsammans med mina brorsbarn. Men man vet ju aldrig varifrån drömmarna tar sin fart.
Ska äta lunch med Cissi idag så känns inte som om det är någon idé att göra något märkvärdigt till frulle idag. Blir troligen Kebabhouse eller Nya Peking om ett par timmar så tja, känns onödigt att äta sig mätt i förväg. Här i Karlstad är vi så variationsrika. Igår var jag trots allt på Fontana med Sara så någon måtta får det vara med pizzahaken. Hoppas personligen på kebabhouse, men det får Cissi-girl bestämma.
På tal om måtta. Nån jävla måtta får det vara med dessa eviga telefonsamtal klockan 8-9 på morgonen. Speciellt när det är min lediga dag och jag ska sova ut. Denna gången var det dock ingen som jag kunde skälla på, om jag inte skulle se till att min kära sambo skulle få sparken från sitt jobb, var hans chef nämligen.
Suck. Sara är i Karlskoga och jobbar idag och till helgen drar hon hem till Skåne. Inte ovanligt att jag saknar henne, men va fan, jag behöver få skratta loss. (Kan man säga så?) Sen har hon ju bestämt sig för att lämna mig ytterliggare en helg snart. London, hmpf. Vad fan är det jämfört med mig? |
|
|
|
| |
Sådärja. Nu har jag nyktrat till efter helgens bravader. Riktigt vad jag höll på med i fredags kommer jag troligen aldrig få svar på men en sak är säker, kul hade jag.
  
Hamnade som sagt på fest i fredags. Hemma hos min ängel Sara som hade en "liten" fest inför krogbesöket som senare hanns med. Det gick riktigt vildt till. Det hela var på gränsen att spåra ur men med en gnutta skicklighet fick jag och Sara ut alla odrägliga småbarn ur lägenheten och kunde ta oss till krogen. Men arena, ja, vad säger man, ingenting för mig. Även om det var värt det för Saras skull. Jag drack iallafall enormt mycket för att vara jag och jag var askalas runt 1-tiden på natten när jag fick för mig att åka hem till Kristian. Söt som jag är. Fyllemat bestående av pasta blev det och sen somnade jag rätt och slätt. Dagen efter var inte alls lika röj röj.
Vaknade hyffsat tidigt för att ha varit ute kvällen/natten innan och allt detta för att jag skulle bege mig till Degerfors tillsammans med Kristian och fira hans bror som fyller år denna veckan. Turligt nog gjorde hans mamma fet mat så det värsta av bakfyllan lugnades. Dessutom bjöds det på prinsesstårta och kakor i mängder och vem kan tacka nej till sådant när man är under press och fylla? Inte jag iallafall.
Söndagen blev betydligt lugnare och jag och Kristian stannade hemma hela dagens tittandes på Filip & Fredrik och en och annan deckare. Otroligt mysigt. Dessutom fick jag ÄNTLIGEN efter mycket tjat min kebabrulle, vilket jag anser att jag förtjänat. Faktiskt.
Idag har också varit en lugn dag. Var hos Eva i förmiddags som alla måndagar, efteråt mötte jag upp Sara. Följde med henne till busstationen, nöjesbutiken och skatteverket och sen åt vi lunch på Fontana. Pizza med räkor och musslor, mm mm mm.
Lär avrunda nu då tvn är på och det börjar en bra serie. Men jag är ledig även imorgon så jag uppdaterar sannorligen då. Hoppas på en fika/lunch med Cissi dessutom, så Cissi-gull vad säger du om det?
 |
|
|
|
| |
Blä. Mår fortfarande uschligt. Men snart blir det mat och film. Jag längtar efter nyktert tillstånd. |
|
|
|
| |
Har inget mer att tillägga. Tack för igår Sara och CO. |
|
|
|
| |
Nu är de flesta av mina inbjudningar utskickade på diverse vis. Har slagit på stort och bjudit fler än jag hoppas kommer, och detta endast för att jag hoppas att inte dra på mig samma misslyckande fest som förra året. 73 personer är hittills inbjudna och hur många vi blir är ännu oklart. Jag gruvar mig inte det minsta, det här ska bli årets fest. För min del iallafall.
Sara ska förövrigt ha fest på fredag och dit är jag inbjuden med. Wiiie, ska nog sätta sprutt på mitt alkoholintag igen. Jag saknar my wildness från förr i världen. Kanske återuppstår jag från de vilande? Vi får se.
Annars har jag inte mycket att tillägga. Har nyligen ätit fläskfile med kantarellsås hos Sara, mumma. Ska dra iväg till jobbet inom kort, och ja, det gruvar jag mig för. Mycket. |
|
|
|
| |
Jag har ångest över att gå tillbaka till jobbet. Helvete att det ska ta upp så mycket av min fritid att gå omkring och vara orolig för att jobba. Vad är det för fel på mig egentligen? Inatt drömde jag mardrömmar om jobbet och när jag vaknade var jag svettig och tårögd. Jag måste sluta låta mig påverkas av allt som händer i min omgivning.
Ihelgen ska jag till Degerfors (som det ser ut i dagsläget). Kristians bror fyller år nästa vecka och hans sambo samma dag som jag. Så vi ska dit och fira. 30 år är ju faktiskt något att fira. Men jag tycker personligen att 21 också är värt att fira ;) Och det ska vi göra också, den 11 oktober. Du kommer väl? Eller vänta, har du fått en inbjudan? Tänkte väl nästan det, mohahahaha! Loser! |
|
|
|
| |
Jag har haft tid att andas. Andas ut och in i en rytm som känns behaglig. Jag känner mig delvis levande igen. Skönt.
Har ägnat senaste dagarna åt att tänka igenom vad jag verkligen vill. Och det finns nog ingenting jag vill så mycket som att lämna Karlstad bakom mig. Ta med mig mina käraste och dra ditt pepparn växer, eller ja, inte fullt så illa men bort bort bort. Bort från allt. Börja om igen. Som jag gjorde för lite drygt 5 år sedan. Jag behöver en nystart. Få tänka om i nya banor och förvandla mitt liv till det de en gång var. Jag vill inte vara samma tjej som förr, men jag vill må som jag gjorde. Det är inte värt att dra på sig saker som man mår sämre och sämre över för varje dag som går. Nej, det är helt enkelt inte värt det.
Ikväll är det Idol på tv igen, äntligen något som kan få mina mungipor upp till skyarna. Om man inte ska räkna med gårdagens möte med Cissi och besöket på IKEA (inkluderat Sara, Amandra och Seb). Det känns som om det var länge sen jag skrattade innerligt och hjärtligt. Jag saknar den tiden.
Snart är det dessutom dags för födelsedag. Inbjudningskorten ska skrivas inför festen och jag känner mig faktiskt inte lika närvös iår som förra året. Kanske för att det inte är lika krävande att fylla 21 som när man fyllde 20. |
|
|
|
| |
Känner mig en aning gladare och piggare idag. Har dock fortfarande ont i fötter, axlar och lår, men det kommer gå över, det vet jag. Pratade med Emma igår som är nere i Jönköping, blev ett långt samtal och det var uppenbarligen vad vi båda behövde. Lite tjejsnack och framförallt skitsnack. Tihi, det är därför jag älskar mitt jobb. Marie höll sig i bakgrunden men det kvittade, hennes röst överröstade Emmas med hästlängder. Var nästan som om jag befann mig på en nattklubb och DJn spelade måttligt för hög musik, men va tusan, jag förlåter henne.
Kristians föräldrar är på ingång så jag ska slänga mig i duschen, se senaste avsnittet från One Tree Hill och dessutom försöka få i mig lite mat. På tal om mat, lust med lunch imorgon Cissi-Dizzie? |
|
|
|
| |
Sen igårkväll har jag knappt rört mig ur fläcken. Känner mig helt förstörd i både kropp och själ och jag önskar helt enkelt att jag aldrig åkt iväg i onsdags. Det är smärtsamt att se sig själv i spegeln och inse att man inte känner igen kvinnan i spegelbilden. Mina fötter är fulla med blåsor och röda smärtsamma fläckar, mina ben klarar nätt och jämt att hålla sig uppe och det sticker då och då till i låren som om någon utförde woodoo på mig. Dessutom har jag en ilande huvudvärk och är öm i axlar, skuldror och armar. Som sagt, jag önskar att jag aldrig hade åkt.
Men va fan, jag får försöka vara realistisk. Det är över nu. Nu börjar vi om, från ruta 1.
Slocknade efter att ha sett på tv ett par timmar igårkväll tillsammans med Kristian. Sov fram till cirkus 10-11 och sen dess har vi infunnit oss i soffan och sett på inspelade program som jag missat under min misslyckade örebro-vistelse.
Men va fan Isabelle, jag sa ju att jag skulle vara realistisk och blicka framåt istället för bakåt. Så snabbt ändrade det sig. Jag har helt enkelt inte fått ur mig alla känslor än. Och det kanske tar ett tag. Vem vet.
Tror jag avrundar här innan jag blir allt för bitter. Har X antal gamla Topmodel avsnitt att se medan Kristian är iväg och inhandlar lite fika till morgondagen då hans mor och far kommer på besök. Ska passa på att ringa Cissi också och kolla om hon följt min resa på bloggen. |
|
|
|
| |
Sen senast vi hördes av så har mycket hänt mig. Jag berättade igår om att vi bytte hotell efter endast en natt på det skabbiga hotellet vi hamnade på från början. Och visst, jag erkänner att jag mådde bra där ett tag efter bytet. Eller nej, nu ljuger jag. Bättre än innan, mådde jag. Men efter att jag kopplat ner mig igen från nätet igårkväll, pratat med Kristian i telefon och lagt mig i sängen så tappade jag tid och rum. Bröt ihop totalt. Grät och grät, och jag är inte den som klagar över smärta i vanliga fall. Men igår hade jag så förbannat ont att jag trodde allvarligt att jag skulle dö. I huvudet, i kroppen och framförallt i hjärtat sved det och brände det. Efter mina många år av psykisk och fysisk smärta så vill jag ingenting hellre än att må bra. Må bra i det stora hela. För att nå dit krävs det att jag vågar säga emot när jag känner att gränsen nästan passerats. Imorse när jag vaknade kände jag inte smärtan alls, men den kom, under dagen. Jag svimmade nästan på plats på jobbet. Och påpeka det, det gjorde jag inte förrän efter 4 timmar. Stålkvinna som jag är. Men herrejösses va dåligt jag mår ikväll!!!!!
Detta ledde till att jag tidigare ikväll blev hämtad av min chef och hemkörd till mitt eget lilla krypin hemma på Horsensgatan. Skönt för min kropp och själ men inte så hippt för min ekonomi. Men det skiter jag fullständigt i. Tur att jag har världens bästa chefer som förstår och överseende. Nu ska jag dimpa ner i soffan och invänta att även min sambo kommer hem. Jobb blir det inte förrän på tidigast onsdag och det känns skönt att jag har några dagar på mig att landa. Efter min Stockholmsresa har jag inte känt mig helt "okej" och när jag då idag var nära på att svimma så blev jag rädd på riktigt. Knappt någon mat, sömn eller fritid på över en vecka. Det pallar inte min kropp tydligen. Så nu blir det lugna puckar hela helgen. Kristian får ta hand om mig. Så enkelt är det.
Jag slänger iväg alla mina tankar till mina kollegor som är ute i fält än idag. Speciellt till Sara. Min prinsessa. |
|
|
|
| |
Som jag skrev tidigare så skulle vi idag hamna på ett nytt hotell. Och vilket hotell sen. Jävlar i min syltburk. Sitter på hotellrummet nu. Njuter av Gladiatorerna på tv, Kristian ett samtal bort och en Riesen-godbit i min mun. Kan inte bli mycket bättre. Får väl dock erkänna att jag ångrar lite att jag gav mig på det här projektet. Saknaden efter Kristian är enorm, speciellt såhär på kvällstid. Jag är verkligen trygghetsbehövande. Och Kristian, han är min trygghet. Var nära till tårar två ggr idag, men stog ut. I efterhand vet jag ju att jag kommer vara stolt över mig själv som överlevt. Trots saknad och längtan.
Jobbet gick dock bra idag. Vi ägde hårt. Känns som om min grupp är okej även om jag känner mig en aning obekväm. Men det handlar ju helt enkelt om att jag inte känner tjejerna. Sara och jag har ju en helt annan nivå på konversationerna. Men det tar väl helt enkelt ett tag att lära känna varandra och det tar säkert även tid att förstå varandra. Dom är så olika mig så det finns inte. Men vi har kul iallafall.
Snart är det dags för sömn. Uppgång 08 imorgon och sen jobb vid 10. Först inväntar vi en gigantisk och underbar frukostbuffé. Det är såhär det ska kännas när man bor på hotell. Jag önskar bara att du var här, Kristian. Jag känner mig inte helt bekväm utan dig snarkandes bredvid med i sängen.
Två dagar av jobb till står vi ut. Sen vill jag bara hem, hem till dig. Och där tänker jag hålla mig ett bra tag till. Så det så! |
|
|
|
| |
Har nyss vaknat. Känner mig fortfarande upprörd.
Inatt har gubbarna/männen skrikit här utanför, några "grannar" har haft sex och skrik-stönat högt och tydligt, en svensk man (WHATAFUCK, finns det svenskar här?) skrek "HALLÅ DÄR BORTA, HAR DU NÅGRA HANDDUKAR?" klockan 04 imorse och dessutom har det varit slagsmål eller dylikt och ett jävla smällande i dörrar. Men vi överlever. Om en timme och 8 minuter så har vi nytt hotell. Förmodligen ett lyxigt sådant i jämförelse. Sömnen har inte blivit vad den borde varit, men nu jävlar kör vi hårt. Arbetskläderna är på och frukosten är förhoppningsvis serverad i vår otroligt tjusiga restuarang.
Förövrigt så brakade Ingelies nattduksbord ihop och det visade sig att vårt tre stjärniga hotell har hemsnickrade nattduksbord gjorda av spånbitar typ som playwood. Mycket tjusigt. Dessutom vill jag tillägga att vårt supermoderna tvbord till tvn av märket Telefunken är så bad att dom har tejpat ihop delarna för att förhindra att bordet ramlar ihop. Mycket snyggt är det. Otroligt snyggt.
Kristian, om du ser det här så ska du veta att jag saknar dig oerhört. Vet inte vad jag tar mig till utan den tryggheten jag känner hemma hos dig. |
|
|
|
| |
Jag mår fruktansvärt dåligt. Vet inte vad jag håller på med. Önskar att jag befann mig i min egen säng, i min egen stad, med min egen sambo och mina egna katter. Jag känner mig skabbig, otrygg och fruktansvärt utmattad. Vet inte hur jag ska gå vidare med detta. Varannan sekund får jag gråtattacker. Hur jag ska klara av att jobba när det är som det är nu det vet jag inte. Har inte ätit sen 11-tiden i förmiddags och sitter nu på det skabbigaste jävla hotellet som jag någonsin beskådat. Östländska män sitter i lobbyn och lockar på oss som om vi vore djur. Det skriks ute i korridoren och rummen är ofräscha. Bland annat har vi upptäckt stora dammtussar under sängen, urinstank och fläckar i badrummen, blod- & spyfläckar i korridorerna, ingen mat/dryck i "baren", obäddade och orena sängar och servicebefriad personal. Behöver jag tillägga att vi känner oss som horor på ett horhotell?
Vi har pratat med kontoret och vi kommer få ett nytt hotell imorgon, så en del av problemmet rättas till redan imorgon, men ändå. Ska man behöva känna sig så osäker och rädd som jag gör just nu? Nej! Man ska känna sig lugn och säker på sin arbetsplats oavsett om man är på kontoret eller ute i fält. Men icke. Men jag tror att morgondagen kommer kännas ljusare.
Ska försöka slänga mig i duschen nu, (trots att jag befarar att den är lika äcklig som resten av rummen) och sen slänga i mig min kvällsmat. En fralla med färskost och en liter med tropisk juice. Återkommer imorgon på mitt nya hotell så får ni ny uppdatering. Jag hoppas på positivare info då. |
|
|
|
| |
Nu är dagen kommen. Ska snart dra mig till jobbet för en sista genomgång av veckans jobb och sen drar jag iväg för resten av veckan. Men kommer inte vara ensam, Ingelie och Emelie ska med också. Känns spännande på ett vis, men samtidigt känner jag mig inte redo att åka iväg från min lugna trygga vrå. Har ju praktiskt taget bara kommit hem och bytt ut packningen från Stockholm och sen drar jag igen. Känns som om det är lite väl snabba vändningar men va fan, när detta är gjort så kommer jag få ut en mastodont lön. Det kan nog vara värt det. Faktiskt.
Vad det är för utflykt jag ska ut på kan jag ännu inte yttra mig om, MEN jag kommer hålla er uppdaterade så gott jag kan med hjälp av Saras dongel-nät från operatören 3. Ska dessutom försöka mig på att ta lite bilder med min mobil så slänger jag upp ett antal sådana under veckan som går. |
|
|
|
| |
Så vaknade jag av mig själv ännu en morgon. Imponerat av mig faktiskt att inte behöva ställa klockan. Drömde skumma drömmar inatt om att jag tex var med i "Vi på saltkråkan". Livlig fantasi är vad jag kallar det. Gårdagskvällen ägnade jag och Kristian framför tvn. Åt lasagne och såg på CSI NY. Ovanligt va? Måste ju passa på att umgås när jag väl är hemma.
Idag ska jag iväg på utbildning igen inför jobbet jag ska iväg på i veckan. Och efter det ska jag jobba som vanligt. Sen blir det nog hem, se på tv, äta lite och sen försöka sova. Halvtidigt upp imorgon och packa. Har hittills bara skrivit en lista över sånt som ska med och sorterat ut tvätten efter vad som är viktigt och mindre viktigt. Stackars Kristian får ta hand om hela tvätten själv idag. Jag hinner helt enkelt inte allt.
Ska snart slänga i mig lite rester från igår och börja fundera på musik som man kan ha i bilen på väg till jobbet och från jobbet. Vanliga radion suger ju oftast, om man inte gillar att spela sönder samma låtar om och om igen. Läste förövrigt ut ännu en bok igår så inför Örebrovistelsen så blir det en ny bok. Nästan lika bra eftersom jag ska sova ensam.
Jag har redan Stockholms-syndrom. Jag saknar stan redan, oerhört. |
|
|
|
| |
Men hallådär!
Äntligen är jag tillbaka och har funnit mig lite tid att uppdatera på. Stockholm var fantastiskt kul och jag kände mig verkligen gladare och lyckligare än på länge. Mycket pga alla underbara människor jag hann med att träffa och givetvis allt kul vi hann med att göra. Men jag kör min uppdatering från scratch:
Torsdag
Började min torsdagsmorgon genom att vara på sjukt dåligt humör. När jag ska åka på semester eller göra något ovanligt så blir jag alltid hypernärvös vilket alltid leder till att jag inte sover på nätterna. Så var det även denna natt och jag kom till min psykolog Eva tidigt på morgonen med endast 2 timmars sömn i bagaget. Det ledde som ni kanske förstår till en ganska slapp och ointressant diskussion och när jag gick därifrån kändes det som om jag lika gärna kunnat vara hemma. Men va fan, jag ska ha creed att jag tog mig dit trots allt.
Efter besöket hos Eva så tog jag min söta rumpa mot Konsum City där jag skulle möta upp Sara. Hade sen flera veckor tillbaka bestämt att vi skulle äta kyckling ihop. Sagt och gjort. Vi käkade kyckling, busade med Zeus (som förövrigt är Saras katt och min nyblivna bästa vän), snackade skit om en del personer som inte behöver omnämnas eftersom ingen av oss gillar dom och dessutom hann vi med att göra pannkakor till våran kära kollega Emma. Emma är söt, och glad. Fast jag anar onåd då hon tänker lämna mig och Sara ensamma på jobbet för en resa till Australien. Nåväl, pannkakorna var goda och det är det enda som spelar någon roll. Att hon var nöjd alltså, själv hatar jag pannkakor.
Sen mötte jag iallafall upp Cissi på stan. Vi handlar lite förnödligheter på Konsum och lite mat på BK och sen drog vi oss hemåt. Jag för att sova och Cissi för att avnjuta sina chilicheese (som det förövrigt varit ett jävla tjat om från alla håll). Sov närmare 2,5 timme, åt en ciabatta-macka med ishavssallad och såg på idol. Dock var jag inte särskilt imponerad över norrlänningarna iår. Efter idol drog jag mig tillbaka till Sara och på vägen stötte jag ihop med Freddan och Emma. Sara och jag såg på Sex and the city och skulle sen sova eftersom vi skulle upp närmare 5 på morgonen inför vår Stockholmsresa med jobbet. Dock somnade jag inte förrän runt 3-tiden då Sara snarkade, rullade runt i sängen och förde oljud samtidigt som vår lilla vän Zeus bestämde sig för att min fot var en leksak. Så 2 timmars sömn blev det och sen var det dags att gå upp.
Fredag
Förjävligt att gå upp tidigt. Jag har aldrig varit någon morgonmänniska och när jag vaknade på fredagen ville jag helst bara somna om. Jag orkade inte sminka mig, inte fixa håret. Sara fick göra en fläta på mig sen dög jag som jag var. Tyckte jag. Men va fan, betrakta och beundra; här. Tågresan var mycket underhållande. Jag, Sara, Emelie, Marie, Jonas, Sebastian och Stina förde oljud och varje gång som dom skrek ut nästa station i högtalarna så förväntade vi oss att bli avslängda. Dock hände aldrig det. I Katrineholm bestämde vi oss för att ta kaffepaus och Sara fick sig en chokladkaka. Jävlar va jag är bussig som bjöd på den.
Väl framme i Stockholm så kände jag att min energi kom tillbaka. Jag skrek inombords av lycka och vill aldrig aldrig aldrig behöva åka därifrån igen. Vi förde vår lilla grupp på 14 personer mot hötorget och medan gänget bestämde sig för att göra stan (trots att den är stängd klockan 09 på morgonen) så bestämde jag och Emelie oss för att stanna på Mcdonalds där vi sen skulle samlas. Där blev det en kopp kaffe och ännu mer skitsnack. Känns som om det hör till när jag samtalar med brudar. Anyhow, efter att ha slängt i mig en burgare och de andra sina meal så drog vi oss till SF-biografen på hötorget för att möta upp Norstatfolket från alla andra städer. Utbildningen sög, totalt. Sista 2 timmarna var jag så rastlös att jag hela tiden satt och slängde smarta kommentarer omkring mig. Hade Sebastian på min högra sida och Sandra på min vänstra. Som tur var så gillar dom min humor och jag fick svar på tal. Haha, det trodde jag inte. Att fler än jag på Norstat hade humor. Nåväl, utan kostym-iron maiden-nissen från Linköping hade hela utbildningen varit lönlös.
Efter utbildningen så drog jag med gänget till Tcentralen och kramade Sara hejdå. Skulle ju bege mig till min syster och vara kvar över helgen. Satt på Tekniska och pratade i mobilen i nästan en halvtimme med Cissi och sen drog jag till Täby Centrum och mötte upp syrran efter hennes spinningpass. Åkte hem till henne, åt pestopasta och såg på tv. En perfekt tjejkväll då Micke var i stugan med sin bror och papps. Somnade halvtidigt och tur var väl det visade det sig nästkommande morgon.
 
Lördag
Syrran som vanligtvis är en morgonmänniska valde att väcka mig när hon drog igång diskmaskinen klockan 08 på en lördagmorgon. Hade det varit någon annan än syrran hade jag troligen slagit ihjäl personen men av all min älskvärdhet så gick detta inte. Vi såg på gamla Topmodel-avsnitt, Humorprogram, början på Smala Sussi och till och med hela Torsk på Tallinn innan det gick upp för oss att vi kanske borde äta något. Sagt och gjort. Det blev en pastasås med krossade tomater och riven parmensanost och sen slappade vi oss igenom ytterligare några timmar.
Vid 18 mötte vi upp Micke i centrum och köpte hem mat. Potatisgratäng och grillkorv blev det och efteråt låg vi mätta och feta i soffan och gottade oss. Iallafall tills det var dags att dra mot bion. Vi hade nämligen bestämt sen flera månader tillbaka att se Patrik 1,5. Skitbra film. Skrattade och myste om vartannat. Det enda som störde mig var två fjortisar som satt på olika rader i den lilla salongen och talade högt med varandra under filmen om vad som hände. Suck. Dessutom störde jag mig på att folk inte har någon humor och istället skrattar på hela fel ställen.
Efter bion åkte vi hem och slängde oss i soffan igen. Såg en halvtaskig C-skräckis på 6an om mördar-fladdermöss. Sen somnade jag gott i syrrans soffa och slängde ett och annat sms till Sanna och Sebastian som var på fest.
Söndag
Vaknade även denna dag tidigt av att syrran smällde i köksskåpen. Åt frukost och såg CSI Miami från kvällen innan. Det är ett stort plus att ha en syster som är lika CSI-skadad som en själv. Efter frullen så drog vi ett Ica Maxi och storhandlade. Jag var helt salig. Detta enorma Maxi hade varor som jag dagligen förbannar mig över att lilla Karlstad inte har. Baaah, ännu en anledning till att ta första bästa flyttlass och dra. Fick även en chokladboll av syrran på vägen hem för att kompensera att hon varit så slapp och slö under min vistelse. Det var ju från början tänkt att vi skulle ut och göra stan på det vis som bara hon och jag kan göra. Men det blev inte riktigt så, slappt och skönt. Men kanske var det precis det jag behövde inför min kommande vecka på jobbet?
 
Som de flesta vet bor även min bästa vän Jossan i Stockholm och sen i April är Jossan mamma till en liten skrutt som heter Maximilian men kallas för Maxie. Det var för mig givet att även Jossan skulle besökas under min vistelse och behöver jag understryka att det blev ett tårdrypande möte mellan oss tre. Den tjejen fyller hela mitt hjärta med kärlek och att se Maxie le mot mig med hela sitt ansikte och skratta åt mina försök att vara rolig, det värmer, hela mig. Detta har fått mig mer och mer till insikt. Jag borde bo i Stockholm. Karlstad är totalt fel för mig. Jag vill ju vara nära dom människor som jag älskar mest. Så nu har jag och Kristian börjat prata om att flytta. ÄNTLIGEN! 5 år för sent visserligen men bättre sent än aldrig.
Måndag
Idag har inte motivationen varit på topp direkt. Sov länge och väl och när jag väl vaknade hade Kristian redan dragit till skolan och lämnat mig hemma i ensamheten. Toppen. Åt en god frukost tillsammans med katterna i sängen, såg på senaste avsnittet av One Tree Hill och njöt för mig själv. Dock blev det inte långvarigt då Kristian snart var hemma igen och vi såg på lite tv som jag missat under helgen som var. Nu sitter jag och ser på en hajdokumentär och ska äta lite. Ikväll blir det CSI NY och lasagne med sambon och kanske lite planering inför min kommande födelsedagsfest. |
|
|
|
| |
Haha, glöm föregående inlägg. Jag är inte en slökopp längre. Har hunnit med att diska, laga mat, bädda sängen, packa väskan inför Stockholmsresan, pratat med Sara på msn, pratat med Emma på telefon, packat i ordning äppelkaka och vaniljsås till mina underbara vänner på jobbet, gett katterna mat och fört över pengar på kontot. Och allt detta endast sen jag skrev senast. Är jag inte snabb och överaktiv så säg?
Förövrigt vill jag påpeka att ikväll är det Idol 2008 igen, och ikväll visar dom från Nöjesfabriken, Karlstad. Och har hört ryktas om att kollegan Simon ska vara med och spexa. Så bänka er ikväll. |
|
|
|
| |
Vet inte vad det är för fel på mig, men senaste dagarna har jag vaknat närmare 12-13 varje dag. Det är något som har hänt. Kanske är det för att jag inte är lika närvös för att sova länge? Kristian är ju som sagt inte hemma denna veckan så jag har väl helt enkelt ställt in mig på att jag gör som jag vill.
Imorgon ska jag vara ledig från jobbet. Har en hel del att styra upp. Som det ser ut nu så kommer jag till och med att sova borta. Det är nog tammefan första gången sen Kristian sa upp sin lägenhet. Om man inte räknar med de ggr jag sovit borta, fast i andra städer. Sara är dock endast glad och tacksam för att få sällskap. Och jag kan tänka mig att Zeus kommer känna samma sak. Ska tillaga kyckling också imorgon, och pannkaka till damerna. Själv är jag hellre utan. Pannkaka är en förbannelse som smakar ägg och har skum konsistens.
Nåväl, är iallafall ledig imorgon eftersom jag ska till Stockholm under helgen. På fredagmorgon (som det ser ut just nu) klockan 06 kommer jag att bege mig dit för en 5 timmar lång utbildning. Gissa om jag kommer vara lika död som min kära syster på kvällningen när jag ska hem till henne och vara social. Under helgen ska jag dessutom försöka mig på att umgås med Andreas och kanske åka till Jossan en sväng och titta på lilla Maxie som jag fortfarande bara sett bild på.
På söndagkväll kommer jag hem igen och ska tillbringa ett X antal timmar isäng, är det tänkt iallafall. För på onsdag (nästa vecka) är det dags igen. Då ska jag iväg och jobba i Örebro under ett antal dagar. Det bästa av allt är dock hotellboendet med hotellfrukost, eget rum och möjligheten att eventuellt åka till min bror och hans barn på kvällarna alternativt på helgen. Kommer nog bli en trivsam resa, och då inte endast pga lönen.
Har jag något annat att berätta? Nej, jag tror fan inte det. Så det blev en kort uppdatering så hoppas jag att Saras bärbara internet kommer funka på min bärbara dator, för då får ni uppdateringar från Örebro nästa vecka iallafall. |
|
|
|
| |
Har varit hemma ett par timmar nu. Var och jobbade ikväll men jag klarade helt enkelt inte hela kvällen. Hade en svullen och öm känsla i halsen. Svårt att svälja, rethosta och huvudvärk. Måtte det inte vara någon sjukdom på G nu igen. Jag orkar helt enkelt inte vara sjuk. Inte nu när Kristian är borta. Inte nu när jag snart ska få åka på lite välbehövlig semester. Jag känner mig väldigt ynklig för stunden. Som en liten hjälplös mus. Men det spelar ingen roll. Ingen ser på mig att jag tänker så. Möjligen Andreas, men han ser mig ändå inte så ofta så det kvittar. Det kvittar helt och hållet.
Har ägnat kvällen framför tvn. Kors i taket. Inte framför datorn för en gångs skull. Även om det är här jag suttit senaste timmen. Har svårt att sova eftersom jag har svårt att andas genom munnen när jag känner mig svullen. Och andas genom näsan, det är fruktansvärt. Man vill väl känna på riktigt att man andas. Har sett på Kalla Fakta, Ensam Mamma söker och Tyst Vittne. Ibland är det bra tur att jag har tvn ändå. Har även slängt i mig lite käk ikväll så jag fått i mig något iallafall. Som sagt, det är ett helvete att vara helt blockerad i halsen.
Helgen har i övrigt varit ganska överrumplande. Lördagen var allt annat än bra om man säger så. Bråkade något sjukt med Kristian och tårar och ilska kom om vart annat. Men det är väl sånt som händer när man lever så tätt inpå varandra. Vi strök ett sträck över grälet och ägna kvällen åt fotboll och bakning. Blåbärsmuffins, Chokladmuffins, Citron/Vaniljmuffins, Äppelpaj och Blåbärskaka gjordes. Duktigt av oss får jag lov att säga såhär i efterhand. Synd bara att muffinsen blev asäckliga och jag inte är förtjust i äppelpaj. Får väl passa på och bjuda bort den nu i veckan när Kristian är borta och jag ska agera hemmafru. På torsdag har jag iallafall bjudit hem Cissi en stund på dagen då jag ska tvätta. Är ju alltid roligare att sköta om den typen av sysslor när man har sällskap. Dessutom ska jag hem till Sara en sväng och äta kyckling. Kan också bli lyckat som fan.
Imorgon ska jag tillåta mig att sova tills jag vaknar. I morse/förmiddags/eftermiddags vaknade jag inte förrän tjugo i 1. Min kropp håller antingen på att blockera och kämpa emot någon förkylning eller dylikt som är på G, eller så var jag bara grymt trött efter att ha skrikit och gormat på Kristian hela dagen igår. Vem vet. Jag behövde iallafall sömn av någon anledning. Och därav har jag lovat mig själv att tillåta lång sovmorgon imorgon. Dessutom har jag ett sprillans nytt avsnitt av One Tree Hill att se på och givetvis har jag börjat på en ny bok som fullkomlig trollbundit mig. Så jag har nog att göra. Sen ska jag tillbaka till jobbet och köra stenhårt trots min "duva" i halsgropen. Jag ska fan orka de här sista 2 (eventuellt 3) dagarna innan det är lite kort ledighet och sen utbildning i Stockholm till hälga. För att unna sig att må bra och vara ledig så krävs det lite ansträngning. Det har jag lärt mig att man känner sig mer aktiv utav.
Ska bränna en sista skiva för ikväll, lyssna på lite musik från ipoden och sen krypa till kojs med min nya nattläsning. Imorgon väntar en dag fylld med fart och fläkt igen och jag kan behöva lugnet för att orka med stormen.
Jag längtar hem, till mitt lugn..... |
|
|
|
| |
Vaknade imorse av att telefonen ringer som fan. Dock är det ingen som svarar så jag lyckas inte somna om. Det visade sig senare att det var min kära mamma som försökte nå mig för att kolla läget. Orka kolla läget när jag sover. I vilket fall som helst så tog jag mig upp ur sängen trött som en zombie och ville bara lägga mig ner och dö, kändes det som då. Tills jag fick syn på ett sms från Sara;
"Han är en KILLE. Jag såg hans pick, den var rosa och stack ut".
Gissa om jag blev förundrad över om Sara dragit hem en tjej till sig på lite efterfest och tänkt ha sex med henne och att det visar sig vara en kille. Det hade varit så inte Sara som det bara kan bli. Jag kunde dock pusta ut när det senare visade sig att hon pratade om sin kattunge Zeus. Zeus var med andra ord en kille fast Sara fått berättat för sig att det var en tjej. Dock tror jag att hon tycker att det kvittar eftersom katten redan hade ett killnamn. Hon hade med andra ord med tur än vad jag hade med min Tyson/Tyra.
Ska snart åka in till stan för en lunch med Cissi. En något sen lunch men så blir det när man sover länge och inte känner hungern komma krypande. Sen blir det fredagsjobb och sen hem och vara ledig till på söndag. Långhelg, eller inte.
Har dessutom hunnit med att fixa Saras bärbara internet idag. Jävlar vilken king jag är på teknik. Borde fan kunna kalla mig proffs. Tror iallafall att det är vad Sara känner efter att hon ringt och skällt på 3 hela morgonen för att det inte fungerade. Sen ringer hon mig och jag kirrar biffen på nolltid. Jag äger, så enkelt är det. |
|
|
|
| |
Somnade sent inatt. Låg som vanligt och läste. Är det något fel på mig eller har jag helt enkelt kommit in i ett flow när jag dyrkar att läsa innan det är dags att nanna kudden? Jag har nu sen måndag(?tror jag att det var?) förra veckan läst ut 4 böcker. Senaste i raden blev "Sex som jag vill ha det" som är en bok som byggs på en blogg som skrivits av en brittisk brutta som är nymfoman. Sjukt underhållande bok och jag kan inte lägga ner den när jag väl har börjat läsa den. Att den dessutom bygger på erotik är bara så jävla mysigt. Tur att ingen kan se det jag läser, förutom jag själv. Blir ju lite pirrig läsning emellanåt. Den där bruden skäms inte för det hon säger/skriver, det är ett som är säkert.
Idag blir det jobb igen. Jobbade igår och jag skötte faktiskt mitt jobb riktigt bra. Så unnade mig att gå en kvart tidigare. Iofs brukar jag göra det men jag och min chef stog i ungefär 10 minuter och snackade idol-historia. För den som har missat det så drog ju Idol 2008 igång igår. Ganska klent utbud första avsnittet men jag får väl erkänna att killen med gitarren spelade sig in i i mitt hjärta. Hoppas på en ny Daniel-upplevelse.
Nu väntar jobb torsdag, fredag och även söndag. Lyckades flirta till mig ett extra pass denna veckan. Det kan behövas. Räknade på igår hur mycket jag jobbat den här löneperioden och det ser inte lovande ut. Tyvärr. Hoppas på mycket timmar på IKEA-jobbet istället så jag får upp min ekonomi en gnutta. Lider med Kristian som får stå för det mesta nu. Men han får väl vänja sig. Han kommer vara den som har ekonomi även i vår när jag ska börja plugga. Har tittat runt lite i katalogen för kurser på KAU, men hittills ser det knapert ut med kurser. Men en del ska jag nog söka iallafall.
Nästa helg blir det Stockholm. Ska bli så in i helvete mysigt att komma "hem" igen. För det är så det känns för mig. Att jag kommer hem. Jag saknar Stockholm dagligen och för att inte tala om alla människor som jag känner däruppe. Men nästa helg ska jag ägna min tid helhjärtat åt syrran och hennes sambo. Kärleken till familjen går före allt. Och när jag ändå talar om familj kan jag ju nämna att jag även ska träffa Andreas. Den som har följt min blogg slaviskt vet att Andreas är min bästa killkompis som räddade mig i våras när jag råkade ut för en mycket tragisk händelse i Stockholm. Så han tillhör familjen, för han är som en beskyddande storebror. Ska försöka ta med kamera till Stockholm också så jag kan ta lite bilder på familjen.
Kommer som sagt vara i Stockholm under hela helgen nästa vecka, sen kommer jag hem och jobbar måndag(förhoppningsvis) och sen drar jag ut i landet på tisdagskvällen och är borta hela veckan. Får dock se vart jag hamnar. Kan bli Örebro, Jönköping eller Västerås. Hoppas verkligen på Västerås eller Jönköping men man har ju ingenting att säga till om, så vi får se hur det blir. Jönköping vore nog den största upplevelsen med tanke på att jag endast varit där en gång och det var flyktigt för att leta efter ett par balhandskar till studentbalen. Men va fan, jag ska inte ha så höga förväntningar. Då blir jag bara besviken.
Snart är det dessutom bara en månad kvar till min födelsedag. Ska bli kul att fira den i år. Ska dra igång en förfest utan desslike här hemma. Drinkar och dans natten lång. Sen blir det nog krogen. Men ett måste är givetvis att vi bara är brudar som ska festa. Kristian får hålla sig undan och fira mig på min födelsedag och inte helgen den veckan. För då jävlar ska jag bli full som en kastrull. Saknar den känslan. Saknar verkligen min päronlikör och mina melondrinkar. Men om en månad, då blir det full rulle.
Ska ta och avrunda och käka lite frukost. Vaknade tidigt idag av mobilen. Söta Niklas skickade ett godnattsms men det kom aningen försent. |
|
|
|
| |
Ett äldre par ~75 står i kassan. Mannen ska betala medan kvinnan står längst ned vid bandet och packar. Kassörskan ~20 ser att någon tidigare kund har glömt en gurka där kvinnan står och packar, så hon tittar på mannen och frågar för säkerhets skull.
Kassörskan: Ursäkta är det er gurka? (Pekar på gurkan)
Mannen: Nej, det är min fru. |
|
|
|
| |
kanske är dags för tanten att tänka om angående giftasplaner?
Två damer ~85 sitter på en parkbänk och pratar.
Dam 1: Stora Essingen... där bodde min stora kärlek!
Dam 2: Jaha.
Dam 1: Fast han var från Norge.
Dam 2: Var det han du var gift med?
Dam 1: Nä, han hette ju Heimer.
Dam 2: Jaha.
Dam 1: Men han var inte snäll mot mig.
Dam 2: Nähä.
Dam 1: Men det upptäckte jag inte förrän efter vi hade gift oss.
Dam 2: Nähä.
Dam 1: "Lämnar du mig så slaktar jag dig", sa han.
Dam 2: Ja, de är ju så olika. |
|
|
|
| |
Jag har ju lovat min vän Cissi att jag ska ta fram mer av min elaka sida. Tydligen är det den sidan av mig som hon älskar mest. Så efter att ha letat igenom tjuvlyssnat.se i X antal minuter så erkänner jag att jag älskar den här killen;
En kille ~20 går fram till en tjej i samma ålder.
Killen: Ursäkta, men brukar folk säga att du är lika söt som Scarlett Johansson?
Tjejen (glatt leende): Nej?
Killen: Bra, för det är fan inte kul med folk som ljuger.
Killen går lugnt därifrån medan tjejen står kvar och ser grubblande ut. |
|
|
|
| |
Lovade för en tid sen att jag skulle slänga upp receptet på Flygande Jacob. Men tiden och lusten har inte funnits där, förrän nu. Så läs, tillaga och njut;
Flygande Jacob, 2-4 personer.
3 st kycklingfiléer
1 st banan (mer vid tycke)
2,5 dl matlagningsgrädde
0,5 dl mjölk
1 msk mjöl
1 pkt bacon
Jordnötter/Cashewnötter
Ketchup alternativt chilisås
Tillagning
1. Sätt ugnen på 225 grader.
2. Häll grädde, mjölk, ketchup el chilisås och en msk mjöl i en burk. Skaka och låt stå.
3. Lägg kycklingbitar och skivade bananer i en ugnsfast form. Eller vänta med bananen tills efter gräddningen.
4. Häll över gräddblandningen och grädda i 20-30 minuter tills kycklingen är genomstekt.
5. Knaperstek bacon och låt rinna av på hushållspapper.
6. Ta ut kycklingen och strö över jordnötter/cashewnötter och bacon. Servera med ris/couscous och sallad. |
|
|
  |
|
){kind=link}