Helt klart bäst ikväll. Så enkelt är det med den saken.
Agnes kan också passa in i finalen, av den enkla anledningen att showen var nice. Låten, inte lika nice. Tyvärr. Dock helt klart näst bäst ikväll. Mycket skit är jag rädd. Hade hoppas mer på både Agnes och Sahlene/Marias låt.
Nyduschad och fräsch. Känns underbart. Sitter och laddar med lite helskön musik inför Melodifestivalen som börjar om ca 40 min på SVT. Känns dock som ett svagt startfält ikväll. Ser dock fram emot Agnes och Sahlenes låtar som jag tror kan låta helt okej. Iallafall om man utgår från deras röster.
Pratade med Seb förut ikväll. Det är nu spikat att nästa lördag kör vi utgång igen. Jag är taggad till tänderna. Blir troligtvis nöjesfabriken eftersom Sara och hennes vänner skulle dit. Och som vanligt blir det förfest alá my place. And i like it.
På tal om att tycka om saker, Baloo har ett stort fett hööööl, and i like it.
Jag har världens snällaste sambo. Han gick med på att gå på bio imorgon. Så imorgon eftermiddag så ska vi bege oss in till stan och se Stieg Larssons "Män som hatar Kvinnor". Kommer nog bli alla tiders. Ikväll ska jag se på Melodifestivalen men innan den börjar har jag tänkt att övertala Krille att se en film. Men först, allra allra först så ska jag ta och tvätta håret. Känns så ofräscht att lägga sig i en renbäddad säng med smutsigt eller fett hår. Usch.
Jag har en bekant. Ibland undrar jag om han verkligen är man och mänsklig. Hans senaste inlägg på sin blogg fick mig verkligen att grubbla över det här. Läs själva så kanske ni förstår vad jag menar.
Har spenderat lite tid framför tvn med Krille. Vi såg Lets Dance som spelades in igår. Det blir så när jag jobbar kväll att tvkvällen blir helt förstörd och får bandas istället, eller som i nuläget, lagras på boxen. Känns som om det där programmet eller åtminstone programchefen borde vara jävligt glad att han hade David som programledare. Han är fräsch, han har humor och han har dessutom inte någon som helst gräns för sitt galenskap. Gårdagens program var (för den som missade det) helt fantastiskt kul. Det bästa humormässigt som sänts under alla åren. Morgan var inte i toppstriden den här veckan, men precis som jag verkar han bara ha en balanssvacka den här veckan. Han kommer igen. Och jag kan garantera att jag blir sjukt irriterad och sur om det inte står mellan honom och Laila Bagge i finalen. Hon glänste föresten igår, precis som sin nya partner, Niclas Wahlgren.
Sen har jag dessutom hunnit med ett samtal med min arma moder. Hon är speciell min mamma. Och på tal om speciell måste jag ännu en gång göra er förvånade. Tyra har nämligen nu på morgonen nästintill slukat i sig en hel skål med GUACAMOLE. Den katten är inte klok, men det visste vi ju om sen tidigare. Lussebullar och Guacamole är tydligen hennes melodi. Just nu gör hon Nora sällskap ute på balkongen där dom varit nu under den senaste timmen. Tror dom trivs i vårsolen. Längtar tills i sommar när jag kan göra dom sällskap utan att riskera att bli sjuk.
På tal om sjuk. Jag hoppas att det inte är något på G med min hals. Rosslade som fan imorse när jag vaknade. Låt det för guds skull (om jag nu måste bli sjuk) sätta sig på nosen. Eller huvudet. Eller ja, sjuk i huvudet är jag redan.
Jag ska erkänna något för er. Jag är totalt slut i både kropp och själ efter den senaste veckan. Jag har hunnit med att bli besviken på en av mina närmaste, varit på sammanlagt 3 timmars psykologsnack och dessutom jobbat med ett projekt som gör att jag känner mig obekväm. Det har helt enkelt inte varit helt lätt att vara jag. Jag tackar gudarna att jag har haft stöd av världens finaste vänner under veckan, och du Kristian, du är extra infälld där. Du har varit fantastisk.
Ska försöka vila upp mig nu under helgen, sova ut på nätterna, helpeela min kropp och bara må bra. Imorgon kommer jag troligtvis få med min Krille på bio dessutom. Och det har jag längtat efter i månader. Det vet ni ständiga läsare. Annars är det Melodifestivalen ikväll, är inte fullt så taggad som vanligt. Men kommer säkerligen hitta en eller annan ny favorit. Vi får väl se.
Idag har jag egentligen ingenting att blogga kring eller om. Jag känner mig faktiskt ganska trött. Har haft en ansträngande dag även om jag egentligen inte gjort så särskilt mycket. Det är det där med psykologbesöken som tar mina krafter. Jag blir mer och mer utsliten. Men nu är det åtminstone avklarat, för den här gången. Ska fortsätta gå till Eva varje måndag, men från och med April ska jag även träffa Jan-Erik ytterliggare 3 ggr. Det är obehagligt men nödvändigt. Det är iallafall så jag försöker se på det hela.
Kommer inte bjuda på varken dagens låt eller någon godnattvisa, för jag är fortfarande trasig inuti och det kommer inte att bli som vanligt förrän jag mår bra igen. Så enkelt är det.
Men för den lilla infons skull vill jag även tillägga att jag idag ätit rökt sik tillsammans med Sara, och det var gott.
SÅ FORT DU LÄST DETTA HAR DU BLIVIT UTMANAD! Regler: Du måste svara på alla frågor!
DU:
1. Hur lång är du? 174 cm 2. Vad vill du bli när du bli stor? Lycklig 3. Vad pluggar du? Historia A på Komvux 4. Har du långt hår? Beror på vad som räknas till långt 5. Vilken hårfärg har du? Brunett 6. Sminkar du dig? Mestadels till fest 7. Har du haft sex senaste månaden? Kanske det, tihi 8. Vad har du för färg på dina underkläder just nu? Svarta 9. Har du kysst någon idag? Bara Tyra hittills, Krille är inte hemma
FAMILJ:
1. Bor dina föräldrar ihop? Jajjamensan! 2. Vem är bäst, mamma eller pappa? Bra på olika sätt, omöjligt att svara på 3. Hur många syskon har du? Beror på hur man räknar, jag säger 2,5 4. Vad är det senaste du sa till din mamma ? Godnatt! 5. Hur många ställen har du bott på ? Ludvika, Stockholm, Karlstad 6. Vem i din familj stör du dig mest på? Min bror Johan 7. Vilken familjemedlem är snällast? Mamma, Pappa och Syrran, fast på olika sätt 8. När hittade du senast på något tillsammans med ett syskon? Det var på Juldagen då jag, Krille, Mamma, Syrran och hennes Micke spelade kort halva dagen.
KOMPISAR:
1. När var du senast med nån kompis? Igårkväll, var med Sara och kollade en lägenhet 2. Vem sov du hos senast av dina kompisar? Samma svar där, Sara 3. Har du kysst nån kompis? Hell yeah! Im a slut. 4. Har du varit tillsammans med någon du nu är kompis med? Ja, jag har svårt med avsked 5. Vem har du varit kompis med längst? Maria 6. Vem känner dig bäst? Skulle nog säga Syrran om det inte handlade om vänskap, isåfall säger jag Sara 7.Skulle du säga till en kompis att du hatade hans/hennes tröja om du gjorde det? Inte med just de orden 8. Känner du dig tvingad till att umgås med vissa kompisar? Ja!
VÅGAR DU:
1. Skrika åt dina föräldrar? Om det behövs. Ja! 2. Klä dig annorlunda? Det gör jag emellanåt 3. Vara dig själv? Det tror jag inte, inte fullt ut åtminstone 4. Visa dig i bikini/badbyxor? Troligen inte nu, men till sommaren 5. Fisa inför din pojk/flickvän? Haha, han är van 6. Pierca dig? Sure Sherlock 7. Ha sex på offentlig plats? Det händer 8. Vara omogen? Mognad är ett bevis på vuxenhet, jag är inte vuxen alls 9. Äta småkryp? Vågar? Ja. Vill? Nej.
DIVERSE:
1. När tuggade du tuggummi senast? Förra veckan 2. När var du på semester senast? Var i Stockholm hos Syrran i November och hos Föräldrarna i jul 3. Vilken färg är det på din tandborste? Rosa 4. Är ditt hår tråkigt? Utväxten är förjävlig, annars helt okej 5. Vem såg dig naken senast? Tyra och Nora 6. Hur ofta duschar du? Vid träning, varje dag. Vid hårtvätt, var tredje. 7. När ska du gå och lägga dig Ikväll? Troligtvis vid 12-snåret, beror på Krille
Regler: Det här är svårare än du tror! Kopiera detta till din sida, utmana personer och radera mina svar. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord eller ljug! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar! Lycka till!
1. Vad heter du: Isabelle
2. Ett ord på fyra bokstäver: Iver
3. Flicknamn: Ida
4. Pojknamn: Isak
5. Yrke: Ingenjör
6. Färg: Isblå
7. Klädesplagg: Indiandräkt
8. Mat: Isterband
9. Sak i badrummet: Isadora-nagellack
10. Plats/stad: Idre Fjäll
11. En orsak att vara sen: "Ingen sa att vi hade bestämt någon särskild tid"
12. Något man skriker: IIIIIHHHHH!!!!
13. Film: Insomnia
14. Något man dricker: Istea
15. Band: Imperiet
16. Djur: Iller
17. Gatunamn: Inre anusvägen 66
18 Bil: Impreza
19. Sång: I got you under my skin
20. Aktivitet med mer än en deltagare: Isbitsmassage i valfri riktning
Dessa små kottar är av mig utmanade att göra detsamma;
Som jag skrev igår så blev det tacotallrik och filmtittande för min och Krilles del. Vi somnade dessutom innan klockan var halv 1 så jag vaknade pigg och glad imorse redan runt halv 10-tiden. Vid samma tid fick jag ett sms av Sara som bad mig följa med och titta på en lägenhet ikväll och givetvis tar jag mig tid för mina vänner. Speciellt för henne.
Om cirkus en timme kommer Sanna hit och ska äta lunch tillsammans med mig och Krilleman innan vi ska åka iväg och jobba kväll. Jag och Sanna alltså. Sen ska jag som sagt möta upp Sara och bli med henne på visningen och förhoppningsvis är den finare än den såg ut på bilderna. Nångång ska det väl vända för Sara och det borde vara dags nu. Hon är helt enkelt värd en ny lägenhet där hon kan må bra och spela musik på kvällarna utan att hennes cp-grannar stör eller ringer störningsjouren på henne.
Sen håller jag dessutom på med att träna för stunden. Tog ett litet brejk efter halva träningen för att skriva detta inlägg. Jag var helt enkelt bloggsugen. Och det är ett positivt tecken. Kanske, kanske börjar jag må bättre i själen efter helgens kaos.
Imorgon ska jag vara ledig från jobbet igen. Ska iväg till min nya psykolog Jan-Erik på eftermiddagen och om man då tänker tillbaka till första mötet med Eva så är det nog klytigt att vara ledig efteråt. Jag har nämligen en tendens att storböla vid sådana möten. Så från och med imorgon har jag två psykologer. Känns kanske en aning överflödigt men tydligen är det nödvändigt säger Eva så jag får väl tro på hennes ord. Kanske mår jag sämre inuti än vad jag tror själv? Vi får se efter morgondagens besök.
Men tillbaka till filmen vi såg igår.
Slumdog Millionaire är filmen som vann Oscarsgalans pris för bästa film och det kan jag verkligen förstå. Jag hoppas vid min gud att historian inte är verklighetsbaserad för den är hemsk och brutal. Något man verkligen inte kan tro när man endast ser omslaget. Den är berättande, fruktansvärd och romantisk, allt i ett. Något som inte många filmer är. Den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Freida Pinto är dessutom så jävla het att jag smäller av. Jag som tidigare intalat mig att det inte finns snygga indien-bor, ack så fel jag hade (Om hon nu är ifrån Indien?). Jag tycker absolut att alla ska se den här filmen men kanske inte ha för höga förväntningar. Jag har lärt mig att när man har det så blir det nästan alltid soppa av hela filmen och man är inte lika imponerad som man kanske borde vara. Men se den absolut. Kanske har du och jag olika smak. Vem vet. Jag älskade den iallafall och är beredd att ge den 4a eller nästan 4,5 i betyg.
Nu har jag bloggat mer än jag någonsin kunnat tro att jag skulle klara av såhär fort in i läkningsprocessen. Härnäst är det dags för mig att laga till kvällens måltid bestående av en tacotallrik med en jävla massa guacamole och efter det blir det att krypa ner i sängen med katterna och sambon och se på "Slumdog Millionaire". Det är väl föresten ingen som missat att den vann "Årets film"-priset i nattens Oscarsgala?
När jag blir låg då vill jag helst ägna tiden åt ingenting alls. Det är inte särskilt ovanligt säger min psykolog och det kanske är sant. Jag blir helt matt i kroppen över att gå omkring som en levande zombie och kanske är det helt enkelt lite egentid jag behöver emellanåt. Lite tid för mig själv då jag kan leva mig in i filmens värld och låtsas att jag är någon annan än den jag är och lever ett annat liv än det jag lever. Jag vet inte, kanske är det precis så det är. Men nu ska inte jag bli blödig, inte inför er bloggläsare. Jag ska istället ge er lite smakråd när det gäller film, igen. Jag har som sagt haft en tuff helg och vad har jag då ägnat tiden åt tror ni? Film såklart.
Igår (söndag) såg jag tillsammans med sambon två filmer.
Vi började med en film som jag hört mycket gott om. Men att den skulle vara så invecklad och skum som den var det trodde jag inte. Tolka mig rätt, jag tycker filmen var bra, helt klart, men den var helt enkelt inte vad jag förväntat mig. När jag läste om filmen inför gårdagens filmval så trodde jag att den skulle handla om en pedofil som raggar upp yngre tonårsflickor på nätet för att våldta och mörda dom. Alltså en film i min smak. Det där med kriminaldramor vet ni sedan innan att jag gillar. Dock stog det ingenting om att mördandet och förnedringen var omvänd i den här filmen, och det skrämde upp både mig och Krille en hel del. Utseendet på huvudrollsinnehavaren gjorde filmen ännu mer obehaglig, hon såg ju för helvete helt psykotisk ut och visade sig dessutom vara det. Huah, ett råd är att inte se filmen en sen kväll utan kanske i direkt dagsljus. Jag blev då uppskrämd och illamående. Men i slutskedet vill jag ändå ge filmen en stark 3,5a i betyg för det är inte ofta en film överraskar mig så som denna gjorde.
Efter allt detta psykiska valde vi istället att se en lättare film. Åtminstone en film vi antog skulle vara det. Men ack så fel vi hade. Även denna filmen rörde upp känslorna rejält. Men på ett positivt sätt. Filmen var snyggt gjord, charmig och väldigt söt på sina hörn. MEN jag kommer inte ifrån faktumet att jag har svårt för Will Smith, och då menar jag i ALLA filmer. Han gör mig irriterad helt enkelt vilket gjorde det svårt för mig att fokusera helt och hållet på storyn i sig och istället drogs uppmärksamheten till honom. Suck. Som vanligt när jag ser på film ska jag störa mig på något som inte egentligen har någon relevans för filmen som sådan. Men som sagt, jag störde mig och redan där hade filmen tappat poäng. Det är en gripande historia och den kvinnliga huvudrollsinnehavaren även i denna filmen berörde mig, men inte som den psykiskt störda ungen i filmen innan utan på ett behagligt sätt. Hon tilltalade mig. Så när eftertexten började rulla hade jag bestämt mig för att gilla den här filmen iallafall. Jag övervägde länge om den var värd en 4a i betyg men jag drar ifrån 0,5 poäng för att Will drar till sig för mycket irritation från min sida. Slutfattat, filmen var bra och helt klart sevärd. 3,5 starka dildopoäng från mig.
Sen hade jag tur i oturen att jag blev reserv på dagens arbetspass så det enda jag gjort på hela dagen idag är att besökt Eva och sen legat i sängen med två filmer. Helt klart en måndagsaktivitet jag gillar. Filmerna har dessutom varit grymma så jag är helnöjd.
Jag inledde eftermiddagen med att rota fram en thriller från 2008 som jag egentligen inte visste något om förutom att titeln lät lockande. Nu i efterhand när jag letade fram omslaget på filmen på nätet såg jag till min stora förvåning att den dessutom var verklighetsbaserad. Kors i taket, det trodde jag verkligen inte.
Filmen var hemsk. Fast på ett sånt där mysigt och pirrande sätt. Obehaglig men ändå intressant. Iallafall ur det perspektivet att den var verklighetsbaserad. Den handlade kort och gott om en mördare som inriktar sig på unga flickor som har samma första bokstav på både för- och efternamn. Dessutom väljer han att dumpa dom på platser som har samma första bokstav som namnen. Otroligt ruggigt. Det har dessutom lagts in en del skrämmande "skräck"-scener i filmen och på sina ställen hoppar jag till (mesig och lättskrämd som jag är). Filmen i helhet följer en röd tråd och jag känner inte för en sekund att jag vill hoppa framåt i filmen som jag vanligtvis får känslan om att jag vill när jag ser den här typen av film. Den lyckas hålla mitt intresse vid liv, vilket är bra. Så jag vill vara riktigt generös och ge filmen en 4a i betyg av just den anledningen.
Efter denna skräckupplevelse kände jag för lite kvalité och vad kunde då passa bättre än en film som innefattade både Christian Bale och Natalie Portman? Ni som känner mig lite närmare vet att om det är någon skådis som jag ser upp till är det Natalie. Kanske främst för hennes otroliga karaktärstolkning i favoritfilmen Léon. Hon är helt enkelt något utöver det vanliga i mina ögon, och samma sak i denna film.
Den är otroligt snyggt gjord och alla kläderna som bärs av skådisarna i filmen får mig att tappa andan. Så sexigt men ändå sofistikerat. Jag gillar även den elakhet som Natalies rollfigur utstrålar och ja, den här filmen är helt klart en film som jag är stolt över att ha i min ägo. Kan helt klart tänka mig att se den ännu en gång, eller kanske två. Scarlett Johansson är dessutom med i filmen men i mina ögon sett är det snarare ett minus än ett plus. Jag har svårt för både hennes utseende och hennes agerande på vita duken. Men det är väl en smaksak, precis som i fallet Will Smith.
Betyget blir iallafall en stark 4a (egentligen är den värd mer), men vi ska inte överösa filmerna med beröm. De kan bli sådär jobbigt kaxiga som även människor blir av för mycket smicker.
Jag och Krille bestämde oss för att ta en lättsam söndagskväll med enda sällskapet bestående av två ulliga myskatter och en skål med naturgodis, och så fick det bli. Vi såg på två filmer och sen somnade jag helt utslagen. Det tar på krafterna att vara arg och att gråta. Det blev jag varse om igår. Jag tror inte att jag har gråtit så mycket sen förra våren när historian med Tom utspelades. Det är något särskilt med våren. Jag tycker inte alls om den.
Fick försöka spela oberörd när mamma ringde och frågade hur allt hade varit i lördagskväll. Hon får inte veta hur det verkligen ligger till. Hon oroar sig för mycket. Kanske inte i onödan men jag vet att hon ligger sömnlös när jag har problem i mitt liv. Och just nu vill jag helt enkelt inte vara hennes börda. Hon har det tillräckligt jobbigt med min sjuka moster och mina kusiners döende mamma. Det tynger henne tillräckligt, det vet jag.
Fick iallafall till en kalasmiddag. Klyftpotatis, Ytterfilé (marinerad på hemmagjort vis) samt en helvetes massa hallomi-ost och en god bearneassås bredvid. Jag njöt. Faktiskt. Det var enda stunden på hela mitt söndagsdygn som jag slappnade av. Annars var jag på helspänn och mådde rent ut sagt förjävligt. Att en enda persons handlingar kan påverka någon annan så här mycket. Det är fan sjukt. Drömde mardrömmar om händelsen hela natten innan dessutom och det kanske är sjukligt beteende men en sån här sak, det är större för mig än någon kan ana. Jag har gått igenom tillräckligt mycket i mitt liv för att tycka att det får vara nog med trampande nu. Jag är inte värd det.
Okej. Jag mår lite bättre idag än igår. Efter ett långt samtal med Eva i förmiddags så kom jag fram till att jag fortfarande är grymt jävla besviken och ledsen. Vill fortfarande inte gå in i detalj om vad som hänt, men kan säga så pass mycket som att det innefattar någon som stått mig nära som svikit mig på värsta tänkbara sätt. Det gör ont i hela kroppen när jag tänker på det och jag känner mig förnedrad och pissad på. Eva förstog mig, hon förstog varför jag känner som jag gör och tycker att jag agerade vettigt. Det värmde att höra. Skönt för mig att veta att jag har några närmare vänner som finns där mitt i allt kaos. För igår var det verkligen kaos. Jag grinade och grinade. Det var fruktansvärt. Men som sagt, idag är en ny dag. Livet går vidare. Förhoppningsvis med en uppgång nu istället för en motgång. Jag satsar åtminstone på det. Kommer troligtvis inte orka lägga lika mycket vikt på bloggandet på ett tag framöver. Åtminstone om jag ska gissa hur jag kommer må om ett tag. Men jag ska försöka att inte lägga det på hyllan helt och hållet. Kan trots allt vara bra terapi att skriva om sina känslor också.
Känner mig, som min mamma brukar säga, som om jag inte ens är värd lika mycket som skiten under skon. Varför? Det behåller jag för mig själv. Har aldrig känt mig så nedsmutsad och trampad på förut. Eller jo, en gång. Men den historian tänker jag inte heller dra upp en gång till. Kommer troligen inte blogga på ett tag framöver. Behöver självläka. Uppmuntran får härmed ske via sms och telefonsamtal.
Nyvaken. Lattjo Humör. Och ikväll blir det utgång. Fina grejer på G. Om cirkus en timme kommer svärmor och svärfar hit och ska ta med mig till IKEA så jag ska få hämta rullgardinen till sovrummet. Eller ja, VI ska åka till IKEA, Krille ska ju givetvis med också. Och egentligen är det inte EN rullgardin utan två. Men annars ljugade jag inte det minst ens en gång. Tihi.
Min syster befinner sig sedan i torsdags i Venecuela och skoja att jag saknar henne redan. Det är sjukt egentligen. När man egentligen inte rings så väldigt ofta så går det bra, men det blir helt plötsligt något helt annat när man inte KAN ringa. Hon är ju iofs snart hemma igen och jag har lovat henne att mms:a över bidragen från kvällens melodifestival med. Så det känns ju nästan som om hon redan är hemma igen. Ska försöka ta mitt pick och pack och dra dit i April. Jag känner att både jag och mina vänner behöver det. Särskilt Jossan och Maximilian. Får så dundersöta mms därifrån med jämna mellanrum och jag saknar den där lilla skrutten.
Nu ska jag slänga i mig min äckliga ersättningsdrink. Turligt nog har jag återgått till Skogsbär och den är åtminstone lättare att få ner än chokladen, men annars är det inte mycket att rekomendera. Förutom att det funkar, på mig iallafall.
Ikväll dansade Laila Bagge till en Bowie-låt. En låt som jag minns att jag lyssnade på i mina barndomsdagar. Så återigen använder jag godnattvisan till att bli nostalgisk. Hoppas att någon därute blir lika nostalgisk som jag.
Då har denna fredagskväll drivit mot sitt slut. Det blev köttbullar med mos till fredagsmys-mat och det var väl okej. Ska göra en pastagratäng imorgon istället när jag har mer ork och lust att laga mat. Idag fick det helt enkelt gå fort. Sen är det ju viktigt att ladda magen med dundermat imorgon om jag ska våga riskera att bli full. Tihi. Sedär va busig jag kan vara ibland.
Annars har jag och Krille spenderat senaste 4 timmarna framför tvn. På Spåret har setts, Mästarnas Mästare, Criminal Minds och likaså har vi hunnit med Let's Dance. Jag är fortfarande fullkomligt enig med ett tidigare utlåtande om att Morgan är bäst. För det är han, på alla sätt och vis. Vad inte många vet är att han är en speciell person för mig, det är nämligen han som fått ge namn åt min motionscykel som hjälpt mig att gå nere 6 kilo so far. Det är det inte många som kan ta åt sig creden för. Men det kan Morgan. Han är speciell den mannen.
När det kommer till det här spektaklet att Ingvar Oldsberg ska lämna På Spåret är jag lite kluven. Jag läste någonstans att han och Hellberg tydligen fått sparken från programmet men så är tydligen inte fallet. Eller? Idag läste jag nämligen att han redan i början på den här säsongen av programmet pratat med chefen för SVT och bett om att få hoppa av. Jävlar va jag stör mig på sån här skit. Om det nu är sant att det var hans eget val låt honom välja då. Om han inte vill fortsätta så är det väl helt enkelt så. Det är väl ingen jävla slump att man tröttnar på att leda ett program efter 19 säsonger? Det är ju som om vilken jävla svensson som helst hade tröttnat på att städa toaletter eller vika bords-servetter. Jag tycker det hela är överdrivet och banalt. Och det här med protester till höger och vänster är bara egoistiskt. Nej, tacka vet jag människor med lite pondos som vågar säga emot vågen och gå sin egen väg. Cred till dig Ingvar! Dock får jag väl inflika att jag hoppas på att han fortfarande kommer vara domare i "Vem kan slå Filip och Fredrik". För visst skulle det komma en andra säsong?
Nu ska jag egentligen bara slänga in kvällens godnattvisa och sen leda mig själv och min stackars sjuka sambo i säng för ännu ett avsnitt av Tornado-serien som kom igår på posten. Det är trots allt en dag imorgon också. En dag som kommer fyllas delvis av svärföräldrar och delvis av just...ja, fylla.
Verkar bli mycket folk här hemma imorgon. Jag ska ha en liten tillställning innan det är dags att göra stan osäker. Hittills är det jag, Sara, Seb, Sanna, Richie, Micke, Erika, Jennie, Daniel och hans vänner. Kan nog bli lagomt med folk. Men jag är inte den som bangar att bjuda in fler om det skulle knipa. Synd var det iallafall att Jimmie skulle till Sälen och inte kunde bli med. Han är trevligt festsällskap.
Har som sagt varit på systemet idag också och bunkrat upp. Så nu kör vi ännu en helg av masterfylla. Detta är precis vad jag behöver.
Har hunnit med lunch, systembesök och Sara-träff idag. Känner mig nöjd och belåten. Sitter med ett hemligt projekt nu och dolar. Är tänkt att det ska vara klart till imorgon så jag har helgen i min hand och kan göra vad jag vill med den. Ska sätta lite fart och försöka bli klar. Men jag ska slänga upp Dagens låt först också. Håll till godo!
Så var det dags att krypa till kojs. Ska möta Sara imorgon vid 12 för en runda till systemet och för en fika så det känns som om det är dags att avrunda. Godnattvisan sjungs ikväll av Dolly Parton. Anledningen är egentligen ganska sjuk. Låten spelades nämligen i en reklam (jag tror att det var för baugetter eller smör) på 90-talet och sen dess sitter den stenhårt fast i min hjärna. Jag gillar den helt enkelt pga en iderligen störande tvreklam.
Har ägnat ännu ett par timmar i soffan och med en film. Sara höll mig sällskap ett tag via telefon och vi gjorde upp lite planer om morgondagens fika och lördagskvällens partaj. Det kommer nog bli kul, om vi får alla med oss som det är tänkt. Men det tror jag väl att vi får. Det är ju trots allt något speciellt med lördagskvällarna och speciellt de alkoholfyllda sådana. Lutar åt att det blir kortspel, alkohol, charader och kanske fest hos Per (eller var det endast MED Per?). Nåja, i vilket fall som helst ser jag fram emot kvällen. Mycket. Jag önskar att jag kunde dra i mig tillräckligt mycket sprit så jag blev sådär fnittrigt och snuskigt full. Min önskan är er lag, tänk på det små barn.
Tillbaka till filmen nu. Eftersom jag lovade mig själv en Isabelle-dag idag så har jag givetvis sett ännu en tjejfilm eftersom Krille inte är hemma (och inte kan sitta bredvid mig och sucka som han brukar göra när vi ser på den här typen av film). Jag passade helt enkelt på att se en film jag tänkt se länge men inte fått varken lust eller chans till tidigare.
Nu var det visserligen ett bra tag sen jag såg den första av dessa två filmer men vad jag vill minnas så var den första filmen bra mycket bättre än den här. Att dessutom se tre av skådespelerskorna från mina favoritserier i en och samma film blir nästan lite för mycket. När den första filmen sågs hade Gossip Girl ännu inte setts av mig så på den tiden tänkte jag nog inte lika hårt på saken. Men det gjorde jag den här gången. Sen kändes det som om hela filmen var kortfattad och inte innehöll lika mycket systerskapsband som den första filmen. Jag blev faktiskt en gnutta besviken. Filmen är väl hyffsat okej, men jag saknar den där ovisheten om vad som ska hända härnäst. Denna gången hade jag full koll från början till slut. Inga överraskningar alls. Sånt är tråkigt. I slutändan får denna filmen samma betyg som House Bunny. 3 av 5 dildosar kort och gott. Dock har jag en svag misstanke om att det kommer fler filmer i samma serie, det finns åtminstone fler böcker. Så jag hoppas vid min gud att nästa film är bättre.
Förlåt att jag har varit dålig på att uppdatera under eftermiddagen. Har helt enkelt haft annat för mig. Bland annat har jag sett på 90210 och Private Practice. Jag förstår inte all den reklam som gått för den förstnämnda av serier om ett nytt "hetare" Beverly Hills. Det stämmer ju för sjutton inte alls. Jag tycker inte det är en enda het person med i den där serien. Även om jag är helt såld på storyn. Men det är väl för att det är en typisk tjej-serie.
Anyhow. Sen har jag hunnit med att se en film också.
Filmen i sig är ganska okej. Det är dock några delar av filmen som både drar ner filmupplevelsen och betyget. Först och främst vill jag påpeka att jag inte är något vidare fan av Faris som spelar huvudrollen. Hon spelar alltid så obehagliga roller, och visst, emellanåt kan hon säga något halvroligt. Men egentligen är det väl inte henne jag ska klaga på utan hennes manusförfattare. Kort och gott är det en tjej-film som är helt okej. Inget jag skulle slänga ut pengar på att se eller se tillsammans med min sambo men en torsdageftermiddag i min ensamhet fungerar det smärtfritt. Särskilt tillsammans med en lunchtallrik pastapesto. Sen får jag väl erkänna att en del brudar i filmen är så jävla heta att det mesta av peston rinner nedför hakan på mig.
Det verkar som om polisen där hemma i Ludvika har gjort framsteg i utredningen. Iallafall om man ska tro media. Både Ludvika Tidning och Aftonbladet har idag haft artiklar om en eventuell fyndplats. Åtminstone har likhundar markerat ett område i närheten av Jimmys lägenhet. Jag hoppas för allt i världen att det snart ska vara slut på den här historian. Jag lider med de inblandade och anhöriga. 3 månader är lång tid att gå utan svar. Givetvis lever man på hoppet, men någonstans därinne känns det ändå som om det finns viss sanning i det som 52-åringen berättat.
Du kan läsa mer om nyheterna kring fallet Jimmy Bäckman här.
Nu är vi tillbaka på högstadiet. En tid full av känslor. Dock inte av den positiva sorten. Jag tror aldrig jag kände mig särskilt bekväm i högstadiet. Men jag tackar Gud för att jag hade Merima, Sabina, Linda, Henke och Emil. Utan dessa 5 hade jag inte stått ut.
Men tillbaka till låtvalet. Låten kommer vara dagens låt av den enkla anledningen att den är bra. För det finns faktiskt ett fåtal låtar med just Kent som är bra. Otroligt nog. Det visste jag nog inte riktigt när jag gick i högstadiet, men nu vet jag det. Och den här låten är den som fastnat mest i min smak och i mitt tycke.
Kors i Taket! Vi klarade av det. Varken jag eller Krille somnade under filmtittandet igårkväll. Och filmen, ja, den var över förväntan faktiskt. Ni som följer bloggen vet att jag gillar tänkarfilmer och detta var en perfekt sådan. Man trodde man listat ut vem mördaren var säkert 3-4 ggr men när filmens eftertext kom var man ändå förvånad. Helt perfekt filmunderhållning en onsdagskväll.
Vanligtvis har jag lite svårt att se Elijah i någon annan film än LOTR-triologin men denna gick faktiskt okej ändå. Det som ändå drar ner betyget på filmen något är alla dessa meningslösa sexscener som blir taffliga och tråkiga. Dessutom hade Leonor Watling väldigt fula bröst. Och jag som lägger märke till allt sexuellt i nakna scener störde mig givetvis på detta. Dessutom är scenen som utspelar sig efter sexet jävligt irriterande med. Den typiska "tjejer tar aldrig på sig kläder efter sex men det gör män"-grejen. Grosch! Detta drar ner betyget som sagt. Men för att dra filmen över en kant så ställer jag mig frågande till varför sexscenen ställer till det så mycket. Troligen för att jag är hypersexuell och ser det som en viktig del. Nåja, filmen får iallafall 3,5 dildosar i betyg, nästan en 4:a.
Sara skulle sova tidigt ikväll. 13 timmars arbetspass väntar för henne imorgon. Fy fan va skönt för mig att slippa den skiten. Istället ska jag vara hemma och ta hand om mig själv, bada fotbad och se en massa tjejfilmer. Har fortfarande inte sett House Bunny eller Systrar i Jeans 2. Dessa två ska jag ta mig an imorgon om jag hinner. Men för att lixom mobba Sara lite extra bjuder jag på en favorit i repris här på bloggen. Iofs är den lite tillägnad min vän Sabina också, men i huvudsak Sara, iallafall för ikväll. Mohahaha. Im a evil bitch from hell, eller något i den stilen.
Som de flesta troligen räknat ut nu efter att ha läst min blogg vid åtskilliga tillfällen så har jag två kattepluttar här hemma. Egentligen tre om man räknar med urnan med Rox i som gick bort för snart 3 år sedan. Men i vilket fall som helst två LEVANDE kattepluttar. Eftersom det är way to early för mig att skaffa barn så behandlar jag istället dessa två som vilka bebisar som helst, och det känns som om jag uppfostrat dom. Därför får jag ibland tårar i ögonen när dom gör något kärleksfullt mot varandra. Som att slicka den andras päls, dela med sig av maten eller dela filt när det är dags att sova. Önskar bara att det passade sig lika fint på bild som det gör sig i verkligheten. Tyra och Nora är omöjliga att få bra bilder på. Och främst Nora vill jag tillägga. Men ibland har man tur. Se själva;
Det bör dessutom läggas vikt på att fotografen är ett geni som till och med lyckas få med den otroligt heta värmlandsbussen utanför fönstret. Är man grym så är man.
Att detta är dagens låt kommer egentligen av att jag och min vän Niklas förut idag satt och diskuterade rumpor. Stora rumpor. Big butts alá Friends-style. Tanken slog mig att det var länge sen J-Lo var med på listan, så here we go. Dagens låt bidras idag av J-Lo.
Igår på jobbet hände en otroligt obehaglig sak. Alla greps av panik när larmet började tjuta och alla pressade sig ut genom dörrarna på jobbet för att elden stod som stora väggar i lokalen. Några grät och skrek att de var för unga för att dö och en äldre dam var nära på att svimma. NOT.
Jag och Sara däremot, vi hade tankarna på annat håll.
Såhär förkrossad blev Sara när vi upptäckte att hennes vän mobiltelefonen var fast bland lågorna.
Sådär. Äntligen hemma. Nu har jag klarat av ännu en jobbvecka och jag är grymt imponerad över mig själv som stog ut i hela 5 timmar idag på ett projekt jag vanligtvis dör utav efter en timme. Men tji fick jag. Jag klarade det och här sitter jag nu och är lagom kaxig. Mår förträffligt faktiskt. Har haft en bra dag. Vaknade sent, såg på CSI, ringde Sara och åkte till jobbet. Och nu väntar en tallrik med saftiga starka och ostfyllda enchilladas och filmen som varken jag eller Krille orkade med att se igår.
Annars så har jag fått bekräftat idag att jag är gammal. Nästan åldring. Jag har fått det orangea kuvertet som det tjatas så mycket om i tid och otid. Iofs är det andra gången det kommer men jag känner mig lika gammal denna gången som förra.
Idag var förövrigt en jävligt sjuk dag på jobbet. Tror både den ena och den andra jobbarkompisen störde sig en gnutta på mig och Sara som hela tiden satt och flumma oss och sjöng Chihuahua-sången. Men det är helt enkelt bara för de nyanställda att vänja sig. Det är helt enkelt såna vi är.
Är hemma från jobbet och vrålhungrig. Ska se på Oxford Murders med Krille och äta fisk med mos. Så jag godnattvisar och sen loggar jag ut för dagen. Vi ses igen imorgon gott folk!
Jippiehoooo! Sara skickade ett sms förut och skrev att våran chef bestämt sig för att inte låta henne jobba idag eftersom vi var så många redan. Men redan efter 2 timmar fick jag ett nytt sms där han tydligen hade ändrat sig och ringt upp henne. Jävlar vilken tur jag har. Så nu blir det Sara-tajm både ikväll på jobbet och imorgon. Kan inte bli så mycket bättre. Då kan vi dessutom spinna lömska planer inför lördagens kalas. Tihi. Detta är livet.
Ibland häpnas jag över hur intelligent internet är. Jag gick in på söktjänsten google och sökte på bilder på Skinnapan. Och vad kommer upp? Jo, denna bild. Ser den inte smaskig ut så säg. Det sjuka är dock att jag inte minns att skinnapan är så läcker?
Jag tillhör den skara med personer som tycker bättre om den andra hälften i paret Lanto/Wallmark. Elin har den tuffare stylen men jag tycker ändå Brolle verkar bra mycket mer ödmjuk. Men att Elin gör bra musik, det kan inte ens jag sticka under stolen med. Ta denna som exempel bara.
Nu har nippertippan vaknat till liv igen. Ställde klockan på 11 och det var fan i mig inte helt dumt att gå upp sent idag. Drömde dock en väldigt obehaglig dröm som innefattade ett besök hos fru fitt-tittare och det var inte riktigt vad jag hoppas på när jag somnade tidigt igår. Sara hade drömt en trevligare dröm om en ostbaugette-affär. Varför kan jag aldrig drömma om sånt?
Gårdagen på jobbet var väl egentligen helt okej. Seb var där och det var en jävla tur det. Satt på ett projekt som i vanliga fall inte är mitt favorit men igår var det helt okej som sagt. Hoppas bara att det inte leder till att det blir samma sak dag ut och dag in. Imorgon gör jag sista jobbdagen denna veckan. Ska vara hemma på torsdag och fredag och leva loppan och plugga lite. Har ett arbete som ska vara inne denna veckan och sen har jag ju lovat min lärare att satsa på högre betyg så det krävs lite mer tid än vanligt. Kanske går det lättare att plugga nu när jag inte har någon deadline. Vi får se.
Idag ska jag iallafall träna, jobba och sen ikväll funderar jag på att övertala Krille att se en film. Jag är film-sugen. Det går så lite på tv den här veckan så det kan passa sig alldeles utmärkt att se en film istället. Tvprogrammen behöver jag ju när jag tränar på förmiddagarna.
Patrik 1,5 har förövrigt kommit på DVD nu, så du som inte sett den, hyr den, köp den, sno den!!!
En del sånger har helt enkelt fastnat med tiden. Fugees är en sån grupp som odlat omfång på låtar som satt sig gång på hjärnan på en och samma sekund som man hört den. Den här låten tillhör dock favoriterna i topp. Den är bara för jävla skööön.
Eftersom jag har totalt tappat greppet om tid och rum har jag även passat på att tappa blogginspirationen. Jag tror jag får lägga detta på is tills vidare. Men jag lovar att ändå uppdatera dagens låt och godnattvisan.
Då drar jag mig mot jobbet gott folk. Återkommer ikväll med godnattvisan och eventuellt lite skvaller. Jag hade föresten tur, Pippi kommer vara på plats ikväll.
Nu är det drygt 2 timmar kvar till jag ska befinna mig på jobbet. Hemska tanke. Jag känner mig inte alls sugen på att jobba och idag får jag verkligen anstränga mig och gå dit med inställningen att jag faktiskt gör det för pengarnas skull. Tror inte en enda av mina vänner ska jobba idag och dessutom är det som sagt söndag. Söndagar är heliga för mig. Jag borde egentligen slippa. Och vore det som sagt inte för lönen som jag behöver, så hade jag nog ringt in och struntat i det. Men icke, det ska bli Stockholmsresa av inom kort, och då behövs det pengar.
Har nästan läst ut min bok under helgen också. Anna Jansson. Funderar på om jag ska ägna närmaste timmen åt att läsa ut den så jag kan påbörja en ny när det finns tid och lust. Vore skönt att fördjupa sig i någon annans liv än mitt eget just idag. Jag känner mig redan eländig nog. Dessutom är jag lite nere för att jag inte hunnit/kunnat träna i helgen. Men häng inte haka och läpp för det, jag får helt enkelt köra stenhårt i veckan istället. 6 kilo will be more.
Igår fick jag förövrigt ett sånt där sjukt sug efter mat igen. Denna gången efter leverpastej och saltgurka. Tur att jag har en snäll sambo som offrar sig och ger mig det jag vill ha. I måttliga mängder.
Sådär. Nu kommer äntligen mitt utlåtande om filmen vi påbörjade igår. Eftersom både jag och Krille blev så jävla trötta efter halva filmen beslutade vi att se klart den idag istället. Därav fördröjningen av detta inlägg.
Vi såg i vilket fall som helst Maria Larssons eviga ögonblick som belönats med bland annat 5 stycken guldbaggar. Varför, det förstår jag verkligen. Filmen är skitsnyggt filmad, historian vi får följa är hemsk och betagande och skådespelarna är grymma som fan. Persbrandt som vi är vana att se i skrämmande roller gör här en roll som gör mig närvös och illa till mods. Han är gräslig, förskräcklig, ja, jävligt otäck helt enkelt. Det känns som om filmen aldrig kan ta slut för det finns inget givet avslut. Jag skulle kunna tänka mig en lika lång fortsättning men dessvärre är det omöjligt. Ni som sett filmen förstår varför. Jag är iallafall glad att jag såg den, men jag rekommenderar den inte till er filmtittare som inte klarar av följande;
Jag är trött. Känner mig sjuk. Har inte tränat sen länge och jag önskar att jag vore ledig i en oändlighet. Vore förbaskat skönt att gå och få magsjuka eller något annat nasty. Man blir helt matt i kroppen och man smittar, men man är uppe och hoppar på ett par dagar. Det vore perfekt för mig som bara behöver vila ut och ta det lugnt. Jag lovar från och med idag och en vecka framåt att jag ska ha minst 1-2 lediga dagar då jag inte bokar in något som tar min energi ifrån mig. Dessa dagar ska användas åt bloggande, läsning och filmtittande. Ingenting annat. Må hända att jag kan gå med på att få besök, men då ska vännen i fråga ta sig hem till mig och inte tvärtom. Jag är fan i mig helt slut efter helgen och då har jag ändå inte gjort så speciellt mycket. Vi får se hur det går på jobbet idag.
Vaknade första svängen idag vid halv 10. Jag kände mig pigg men när jag försökte ta mig till toaletten svek mina ben och jag ramlade ner i sängen igen. Tog mig dock till toan för en piss men sen fick jag bege mig tillbaka till sängen där jag sovit tills för en kvart sen ungefär. Måttligt jobbigt och ja, jag önskar att jag var ledig idag för det brukar jag vara på söndagar. Dock har det gått trögt på jobbet med arbetspass den här veckan så jag tar det jag får, så enkelt är det. Men ska bli jävligt intressant att se om jag klarar 5 timmar med mitt trögtänkta huvud och min förstörda och sömnrubbade kropp. Jag lider med mig själv, och imorgon ska jag upp tidigt. Gah, kan inte bli mycket sämre.
Det är dags för dagens godnattvisa. Eftersom jag och Krille inte har sett klart filmen vi påbörjat så får ni vänta tills imorgon på mitt utlåtande. Njut så länge av denna gamla klassiker.
Jag är helnöjd. Helt helt nöjd. Nästan. Måns och H.E.A.T till globen var helt rätt. Men att Amy gick vidare var totalt fel, hade gärna bytt ut henne mot Jennifer Brown. I Andra chansen hejar jag hittills på Lili & Susie. Låten börjar bli bra, men det krävs ett par lyssningar. Men jag går in i kampen. Måns till Moskva!
Jag älskar er svenska folk. Ni följer mina ord och blir mänskliga. Och ett extra stort tack till min favorit Peter Stormare som tog tag i det svenska musiklivet och gynnade det här gänget. HÅRDROCK FOR LIFE!!
Okej, jag erkänner. Lili & Susies låt var bättre andra gången och tredje gången man hörde den i snabb genomgången. Men jag undrar fortfarande vad som hände med folkets röstande på Jennifer Brown. Besvikelse är det jag känner.
Amy Diamonds låt låter förövrigt skit. Hela tiden.
Kom på att jag har lite annat att skvallra om såhär på stjärtis dagen. Vaknade till en början imorse av att (skräll) det ringde på dörren. Sur som en citronfjäril dundrar jag upp och rakt in badrummet. Möter Krille på vägen ut och frågar surt vem det är som stört min skönhetssömn. Jag kan lova att det var jävligt tur för Jehovas att det inte var dom som väckte mig denna morgon utan bara en liten pojke som vill sälja Aftonbladet. Redan där låg ribban högt för att få mig på bra humör. Gick in i köket och fick min shake blandad av Krille och slukade den i ett naffs. Sen tog jag mig en liten tur in i vardagsrummet och där hade Krille strött ut pappershjärtan målade med röd krita över hela vardagsrumsbordet. Jättesött! Så nu började jag mjukna. Krille ber mig öppna bordet (för den som inte vet kan det vara av nytta att veta att vi har ett skjutbord som man kan förlänga i vardagsrummet). Där ligger en chokladkaka med chili. Precis den där sorten som jag tjatat om i månader. Tack Prins Charmig!
Lite småbutter men fortfarande på uppgång fortsätter jag in i datarummet. Där möts jag av en rebus;
När jag löst det hela så visar det sig att Krille även tänkt sig att köpa Tornado-dvdn åt mig i present. Väldigt otroligt gulligt med tanke på hur min ekonomi ser ut just nu. Finns annat som jag prioriterar att köpa om man säger så. Sen har vi ätit sjukt god mat idag också, och har fortfarande varsin rätt kvar till senare. Om vi nu kommer orka mer mat ikväll.
Oops, nu börjar Melodifestivalen så jag får återkomma med mer filmresuméer efter den. Men jag vill ändå passa på att avsluta inlägget med några bilder på mina flickor som låg med oss och gosade när vi såg på film förut idag.
Jag och Krille har dragit igång ett film-marathon. Hittills har dock resultatet av filmvalen varit sådär. Jag ger er en kortare resumé och sen ska jag återgå till att se på film och äta thai-mat. Är trots allt 1 timme och 30 min kvar till det är Melodifestivalen.
Vi började lättsamt och såg Madagascar 2 (som faktiskt gick att se på via den riktiga dvdn). Filmen var absolut sevärd och mycket underhållande. I mina ögon till och med bättre än den föregående filmen. Jag är ett stort fan av Alex och de andra djuren och början på filmen fick mig nästan till tårar. Och ja, det var bara nästan till tårar. Så jävla blödig är jag inte. Men i vilket fall som helst så var filmen bra (precis som jag fått höra av diverse människor) och jag ger den betyget 3,5 dildos av 5 möjliga.
Sen skulle vi se på ännu en film och jag tänkte att jag skulle överraska Krille med en riktig komedifilm som jag hört så jävla mycket bra om. Pineapple Express. Filmen sög, tyvärr. Det var de värsta 30 minutrarna på mycket länge i mitt annars så fullsmockade liv. Längre än så orkade varken jag eller Krille titta eftersom risken för insömnad var stor. Vi stängde av skiten och bytte. Men det lilla jag såg ska ändå få ett betyg. Jag ger den - 2 dildosar av den enkla anledningen att man troligtvis måste vara påtänd för att gå igång på den här skiten.
När vi sen skulle byta till en annan film istället för Pineapple så orkade varken jag eller Krille röra oss från sängen. Så vi bestämde att ta en film som låg nära till hands. Jag valde While she was out med Kim Basinger. Och det var väl ungefär allt jag hade att säga om den filmen. Nej, inte riktigt. Men ja, ni förstår nog piken. Denna filmen sög om möjligt ännu mer än den tidigare. Första 10 minutrarna verkar lovande och jag ser med spänning fram emot fortsättningen. Men helt plötsligt har hela filmen förvandlats till en katt och råtta-lek som varar i ja, ungefär 1,5 timme. Thats it! Att en sån talangfull skådis som Kim Basinger ens valde att ställa upp i den här filmen förvånar mig. Om hon nu inte fick rikligt med pengar eller kuk vill säga. Den sög så hårt att jag näst intill vill skippa att ge den betyg. Men endast för att de första 10 minutrarna var spännande så får den en ½ dildo. Boring boring boring.
Nu ska vi istället se på Björn Gustafssons dvd för att hylla honom trots sin frånvaro i Melodifestivalen. Återkommer säkerligen senare. Tjill och hajk!
Och för att knyta ihop säcken för min underbara spelkväll så kan jag inte annat än att spela mitt och Sebs intro, även om det egentligen kunde ha stått mellan både Babar och Barbapappa så slutade det här.
Så har besökarna från Edsvalla åkt hem. Filmen blev skippad och vi åt länge, tittade i skolkataloger och spelade spel istället. Jag vann, en gång. Och Seb vann två. Det är orättvist. För jag var egentligen bäst. En hel del skratt blev det under kvällen. Frågan är om det egentligen var roligt eller om vi allihopa bara var övertrötta. Svaret på frågan lär vi aldrig bli varse, men i vilket fall som helst är jag galet nöjd över att vakna nykter imorgon på alla stjärtars dag.
Under kvällens gång kom vi fram till att Gammelstrumpan inte får användas, att Dallas ligger i Texas, att Jane och Lois Lane är två skilda personer och flickvänner till två skilda superhjältar och att kända trummisar i själva verket kan vara kända tennisspelare.
Till slut vill jag även tillägga att jag och Seb kommer byta namn till Järry och Pärry och att Nangijala ligger i Afrika. Godnatt!
Haha. Jag är kvar hos Sara, suprise! Seb och Sanna är en gnutta sena så jag passade på att vara social. Vi har pratat allvar och strunt i snart 3 timmar. Ovanligt. NOT! Såhär kan det förövrigt se ut när jag och Sara har tråkigt en fredagkväll. Öl inblandat vill jag påpeka.
Fikan blev trevlig. Fikatrion bestod av mig, Sara och Kannika. Hade inte sett Kannika på år och dar så det var trevligt att få både se henne och prata med henne igen. Är lite avis att dom ska ut ikväll flickstackarna men jag ska ju trots allt ha trevligt där hemma med Seb och Sanna så jag ska inte klaga. Även om jag är bra dans och alkoholsugen. Det nästan rinner vodka ur öronen på mig. Men jag får köra på nyktert denna helgen och troligtvis blir det utgång nästa helg med Jennie-Lou om jag nu fick med henne på mina planer. I annat fall får jag väl gå ut själv. Patetiskt men dock så underhållande för andra att se mig göra bort mig på dansgolvet i min ensamhet. Nästintill så illa som den där utländska flickan gjorde på arena förra veckan.
Köpte en Nestea på Konsum och en stooor påse naturgodis som jag ska avnjuta både nu och imorgon till Melodifestivalen. Om nu påsen räcker så länge. I vilket fall som helst var det de som var tanken. Nu sitter jag iallafall hemma hos Sara i min ensamhet (om man räknar bort katten Zeus). Sara är på stan med Kannika och ska köpa bhband och nagellack men hon är nog hemma nu närsomhelst. Tanken är att vi ska snacka skit om män, sex och annat ironiskt. Får se hur länge jag stannar i Saras rövarhåla, har ju trots allt en middagsbjudning att förbereda där hemma.
Jag tänker tillbaka på sommaren då allting hände. Jag och Krille befann oss i Oslo tillsammans med Liv och hennes vänner. Jag hade den värsta värken av alla, i kort och gott, hela kroppen. Men när den här låten spelades på scenen och jag såg Hetfield på storbildstvn få med sig hela publiken i den nynnande delen av låten. Då var smärtan som bortblåst. Den sommaren glömmer jag aldrig. Metallica var helt klart värda att se live. Trots mitt ointresse för hårdrock.
Har nyss tittat på Monopol med Krille. Var länge sen jag tog mig tid och såg något med Galenskaparna. Oftast när jag ser på film är det ju något nytt som jag ser. Men de gamla godbitarna håller idagens läge de också.
Nu ska jag slänga i mig lite lunch bestående av risotto (fast med bulgur) och sen ska jag åka in till stan och möta upp Sara för en fika. Vi har en hel del att prata om har jag märkt. Sen kommer ju Seb och Sanna hit ikväll så det blir troligtvis ingen uppdatering förrän sent ikväll eller inatt. Men jag återkommer.
Slänger upp dagens låt och sen drar jag. Tjillivipp!
Nu har det hänt saker i Jimmy-fallet igen. Och denna gången verkar det vara allvarligt. Jag får ont i magen och rysningar i nacken när jag läser om det som hänt/händer. Jag hoppas innerligt att det inte ska vara sant. Det får inte vara sant.
Nu jävlar! Jag kom på den ultimata jämförelsen kvinnor emellan. I tv-serien One Tree Hill som är en av mina favoritserier så finns det 3 stycken huvudrollskaraktärer som är kvinnliga. Dessa tre skiljer sig mycket från varandra och där kan jag se direkta anledningar till varför jag anser att någon är het medan andra inte är det. Jag ska försöka förklara av den enkla anledningen att ni (läs killar) tänder på tjejer som tänder på ja, tjejer.
Vi kan ju börja med Haley eller Bethany som hon heter på riktigt. Hon är alldeles FÖR PRYD och moderlig för att jag ska kunna tända till på hennes utseende och kläcka mitt vanliga "WOW". I början av serien är hon dessutom blond och redan där har hon tappat mitt intresse. Under ett par säsonger är hon dock både brunett och fortfarande "barnlös" så där ser jag en ljusstrimma men sen kommer Jamie in i bilden och min kåthet är borta. Kort sagt, du skulle ha hållt dig både brunett och barnlös.
Sen kommer vi till Peyton istället, eller ja, Hilarie. Hon är blond. BEEEEP! Stort minus från början till slut. Hennes stora lockar gör dessutom att jag finner henne ännu mer oattraktiv (jag vill inte veta hur håret ser ut på andra ställen om jag säger så). Jag gillar dock hennes blick men det där halvfalska leendet gör att jag faller tillbaka ännu mer och tänder minst på denna donnan av de tre jag kommer ta upp i detta inlägg.
Sen kommer vi då till den här otroligt heta bruden. Brooke eller Sophia som hon heter på riktigt. Hon har tammefan allt. Hon börjar serien med att vara en riktigt lättfotad brud (vilket gillas på ett sätt då jag gillar att straffa olydiga personer). Dessutom är hon brunett, har stora mörka rådjursögon och ett snett litet leende som framkallar de sötaste jävla smilgropar jag sett i mitt liv. Ja, den här bruden är som ni hör ett stort plustecken. Eller ja, näst intill en playboykanin-symbol i mina ögon. Riktigt jävla het och ja, återigen BRUNETT.
När jag ger mig in i dieter (vilket jag är ganska duktig på att göra) så slutar det alltid med att jag får lustiga sug efter saker. Ni kanske minns att jag för inte så länge sen skrev ett inlägg om att jag mitt i natten blev ruskigt sugen på rödbetor? Den typen av sug känner jag även idag. Jag har ätit lunch bestående av rotfrukter i ugn med laxfile och romsås men det hjälpte inte. Jag har dessutom druckit en kopp av mitt favoritthé för att försöka stilla sötsuget. Men inte heller detta hjälpte. Jag börjar fundera på vad det är som jag är så jävla sugen på att jag inte ens kan koncentrera mig på att se på Gossip Girl utan istället börjar blogg hejvildt. Detta är sjukt.
Jag ser i vilket fall som helst fram emot att äta tacos imorgon ihop med mina mongoungar Seb och Sanna. Sen ser jag faktiskt en gnutta fram emot att äta thai-mat ihop med Krille på Alla Stjärtars dag. Men bara av den enkla anledningen att det är just thai-mat. Inte för att det är den dagen eller min sambo jag ska äta den tillsammans med. Jag är sjuk. Något är fel. Jag tänker endast på mat just nu.
Justja, jag har gått ner 6,3 kilo. Den ni! Sug på den du, fetto!
Har funderat lite till kring Gossip Girl-avsnittets ämnen. Graviditet kom upp på tapeten. Jag undrar ofta hur Camilla känner det som går omkring nu och endast har ett fåtal månader kvar till hennes lilla bebis tittar ut. Det måste kännas så häftigt att gå omkring med den där växande magen och veta att, innehållet som sparkar till ibland, den personen kommer vara den mest betydande personen i ditt liv. Jag vet att jag personligen inte är redo för barn, inte på långa vägar. Jag behöver en stabil och trygg grund att stå på. Dessutom är jag fullständigt klar över att jag ska bo i förorten till Stockholm i ett radhus/kedjehus innan det ens blir snack om att försöka få barn. Så än är det åratal framöver som blir barnlösa. Åtminstone för min egen del.
Det här med adoptioner är jag föresten väldigt positivt inställd till. Att själv adoptera alltså. Även om jag själv kommer kunna få barn i framtiden tror jag med säkerhet att jag kommer tänka tanken att adoptera. Det behöver ju trots allt inte vara ett barn från asien, afrika eller någon annan världsdel. Man kan ju adoptera inom Sverige också. Det är nog det första valet jag skulle göra. Av den enkla anledningen att det kommer bli lättare för barnet att relatera till sitt ursprung. Oavsett var barnet skulle vara född skulle den alltid ha tillgång till sina rötter, åtminstone stadsmässigt. Inom Sverige är det ju inte så särskilt svårt att förflytta sig om man jämför med en resa till t.ex. Colombia.
Men jag har svårt att tro att jag någonsin skulle kunna lämna ifrån mig mitt eget barn, oavsett om det var meningen att jag skulle bli gravid eller inte. Jag tror inte mitt psyke skulle orka med att leva med den dagliga funderingen kring hur barnet kommer att ha det och hur den kommer resonera kring att bli bortadopterad. Sen är jag väl lite förblindad efter att ha sett en miljon tvprogram där bortadopterade barn hyser agg mot sina biologiska föräldrar. Men jag är starkt imponerad av er mammor (och pappor) som klarat av att lämna något så värdefullt ifrån er. Ibland är det ju inte säkert att barnet kommer till en värld som den är värd att leva i, och då tycker jag att det är vuxet och modigt gjort att ta beslutet om bortadoption. För mig skulle det troligen vara lika svårt att lämna ifrån mig ett barn som det hade varit att lämna ifrån mig ett djur. Varje varelse är ju en individ. Och alla (ja, nästan alla iaf) barn är ju fruktansvärt söta och underbara.
Som de flesta säkert redan vet så har jag en speciell dragning till vackra kvinnor, het brudar och sexiga flickor. Något som slog mig nu efter att ha sett ännu ett avsnitt av Gossip Girl är att jag dras mer till brunetter oavsett om blondinerna är kurvigare, sexigare och vackrare. Det är något särskilt med brunetter helt enkelt. Helst ska dom se oskyldiga ut också. Undrar hur det kommer sig att man tänker som man gör. Jag vet inte om det beror på att jag är blondin själv i grund och botten som gör att brunetter är intressantare. Detta tåls att tänka på.
Då har egentiden tagit fart. Har en kopp thé på G och tre avsnitt av Gossip Girl att se. Kan inte bli så mycket bättre. Sen ska jag sätta mig i vardagsrummet med min bok och läsa ut den. Sen kanske det eventuellt blir en film, beror alldeles på hur jag känner efter att ha läst och sett på Gossip Girl.
Föresten, nämnde jag att Krille behandlade mig som om ingenting hade hänt idag när jag vaknade? Suck.
Nu är jag ensam hemma och det är dags för egen tid. Sitter och chattar med Andreas på msn (ovanligt)! Ska sätta mig och se en film sen tänkte jag. Har inte riktigt bestämt mig för vilken bara. Men lutar åt det den där nyare filmen med Eva Longoria. Hon är ju bra jävla het alltså.
Sen måste jag bestämma mig för när jag ska träna. Snart eller ikväll. Suck. Den där träningen styr mitt liv.
Har suttit och diskuterat tv-apparater med Krille nu i en halvtimme ungefär. Och jag får väl erkänna att jag är grymt sugen på att skaffa mig en ny till vardagsrummet. En 42"are vore inga fel alls faktiskt. Men så är det där jävla problemet med pengar som sätter käppar i hjulet. Som vanligt. Så snälla snälla. Jag ska tippa i helgen på stryktipset, låt mig vinna 10000:- så jag har råd med min tv och en ny ipod. Please!
Det är onsdag kväll, en av de allra sista dagarna av sommarlovet. John ska börja skolan på måndag, åttonde klass. Han bor i Kungälv med sina föräldrar. Fadern är invandrare från Tjeckoslovakien. Johns stora intresse är kanot, och i juli har han varit i Oxelösund och tävlat i ungdoms-SM och fått bronsmedalj.
Innan sommarlovet är slut har John och en kamrat beslutat att tälta ute vid Ingetorpssjön, ett populärt tillhåll för traktens ungdomar. Johns mor skjutsar dem ut och hon känner sig lite orolig. Sjön ligger åtta kilometer från hemmet. Pojkarna tycker hon är sjåpig. Det är ju så pojkar tycker om oroliga mammor. När hon släppt av dem följer de stigen till klippudden vid den södra änden av sjön. Det är där de ska campa.
Det är någon gång mellan åtta och nio på kvällen. Pojkarna reser tältet och tänder sedan en eld vid stranden. De ska grilla korv. Ingen av dem vet att det här är John sista kväll i livet. De sitter och pratar och har roligt. Vad pratar de om? Sommaren som gått? Musik? Kanot? Flickor? Mopeder? Skolan som ska börja?
Mordet Det är elden som lockar till sig Johns mördare. Fyra ungdomar, två artonåringar, en sjuttonåring och en femtonåring, alla skinnhuvuden och nazister, har också sökt sig till sjön, till en annan udde. De har laddat upp rejält med öl och sprit. De skriker över till John och hans kamrat, men får inget svar. De beslutar sig för att se efter vilka som är borta vid elden. Kanske kan det bli en rolig kväll. Där kan ju finnas någon att bråka med.
Femtonåringen sänds iväg som spanare. Han blir förtjust: en av pojkarna vid elden är John Hron, en pojke han inte gillar. Han har under läsåret bråkat med John och mobbat och slagit honom i skolan, till och med hotat att döda honom. I skolan går han under namnet Rambo.
Ingen kan säga varför han bråkat med John, kanske beror det på att han, till skillnad från andra elever, inte varit tillräckligt undergiven. John är visserligen lång, över 180 cm, och kraftig, nästan 70 kg, men nu har Rambo uppbackning.
Femtonåringen återvänder till sina kamrater och meddelar att han hittat en tönt och idioten Hron vid elden. Han vill att alla ska följa med och ge John stryk, ja, han föreslår till och med att man ska slå ihjäl honom. De andra vill dricka ett tag till, och det kan de lugnt göra. Stigen från pojkarnas tältplats tillbaka till vägen går nämligen förbi den plats där de just nu sitter och dricker. Mellan halv elva och elva klampar alla fyra in hos John och hans kamrat. Misshandeln inleds omedelbart. En av artonåringarna kastar en flaska i huvudet på John, och börjar slå och sparka på honom. Han faller omkull.
John ska säga att han älskar nazister. Han vägrar och får stryk tills han gör som han är tillsagd. Han får mer sparkar ändå, kanske för att han tidigare uppenbarligen ljugit och sagt att han inte gillar nazister.
Femtonåringen tar vid och ger John flera sparkar, varav en mycket hård träffar John i bakhuvudet. Vid det här laget är John skräckslagen. Åtminstone tre i gänget attackerar honom, ofta utan någon som helst förvarning, också bakifrån. Hans ögon är enligt en av de åtalade vidöppna som klot, och han kan inte fokusera sin blick. Den irrar oupphörligt fram och tillbaka.
Han darrar och sitter till slut på huk med huvudet i sina händer för att i möjligaste mån skydda sig mot mer sparkar och slag. Det hindrar inte att han får mer. Han får en våldsam hoppspark, sparkar i sidan och mot huvudet. Gång på gång faller han omkull av de våldsamma sparkarna. Någon slår honom med brinnande ved i nacken. Någon knuffar omkull honom i elden. De tänder eld på pojkarnas tält. De stjäl och förstör deras saker. John och kamraten ber att få gå hem, men det får de inte. I stället fortsätter man att misshandla John med sparkar och slag. Till slut blir han liggande. Hans ansikte är blodigt och svullet.
Bilden av vad som händer under de ohyggliga timmarna är oklar. Mördarna minns inte, eller vill inte minnas, så mycket under polisförhöret. De skyller på varandra. Ibland gör de uppehåll i tortyren. De ber hycklande om ursäkt, säger att sparkar och slag varit misstag, bjuder John på öl och anslår försonliga tongångar. Ingenting tycks dock kunna hejda nya utbrott av våld. Det räcker inte att John mot allt vad han tror på har sagt att han gillar nazister. Han måste ha mer stryk ändå. Det är katternas lek med råttan, och de njuter av hans ångest och rädsla. Det är en berusande känsla för dem att så totalt ha en pojke som skakar av skräck i sitt våld.
Efter en sista uppblossande misshandel kastar de honom i sjön. John kvicknar till och simmar utåt. Han har ont, han är omtöcknad och rädd, men han är en duktig simmare. Ganska snart upptäcker skinnhuvudena att det inte var så bra att kasta i John. De kan ju inte slå honom. De skriker åt honom, kräver att han ska komma tillbaka, men han svarar inte, håller sig kvar ute på sjön i en kvart. Någon kommer på att tvinga kamraten att ropa att han kommer att få stryk i Johns ställe om han inte återvänder. Livrädd som han är gör han så. Han ropar på John och vädjar att han ska komma tillbaka, och John svarar på hans rop.
Uppgifterna om vad som nu händer är osäkra, och klaras aldrig riktigt ut under polisförhören. Det enda man vet är att en av artonåringarna och sjuttonåringen nu går och att de tar Johns vettskrämde kamrat med sig.
Det är just i det ögonblicket John fattar ett ödesdigert beslut: han vänder åter in mot land. Är det av oro för kamraten? Tror han att alla kommer att gå, eller tror han att bödlarna inte ska slå honom mer? Han har ont och han är rädd, men han förstår inte vidden av det hat hans bödlar känner. Han är bara fjorton år.
Vi kan inte veta hur John tänker i det ögonblick han börjar simma in mot stranden, men hans beslut får ohyggliga konsekvenser för honom. Femtonåringen och en av artonåringarna står och väntar. Det är de två som varit mest aktiva under misshandeln, och de har hat kvar så det räcker. Misshandeln tar fart med ny målmedvetenhet och effektivitet, och nu finns ingen flykt. Ett knytnävsslag mot ansiktet fäller John till marken. Han ramlar baklänges, och slår i huvudet i klippan. Han släpas över till en gräsplätt. De båda mördarna vill göra det bekvämt för sig när de ska sparka honom. Hårda, hårda sparkar träffar hans huvud, men han värjer sig nu inte längre med sina armar.
Bödlarna ser att John rör sig, men han skriker inte, han bara vrider sig i plågor, mumlar något de inte kan förstå. Nu är katt- och råttaleken slut. Det roliga är över. Mördarna är nöjda och lyfter, släpar och rullar John till strandkanten och sparkar i honom. Strax innan han ramlar i hör de honom åter mumla någonting.
Den här gången märker John knappast att han är i vattnet. Han drunknar och sjunker sakta mot sjöns botten. De båda mördarna står kvar och rullar en cigarett. Ingen av dem lyfter ett finger fastän de förstår att John håller på att dö.
Mördarna vänder ryggen åt den fruktansvärda scenen och ansluter sig till de andra. En av dem berättar att John sjönk som en sten, när de kastade i honom andra gången. Bödlarna drar sig hemåt och lägger sig. Johns kamrat får lift med en bil, kommer hem och slår larm. Bara några timmar efter att Johns mor skjutsat ut honom till Ingetorpssjön ligger han död på sjöns botten, misshandlad till oigenkännlighet.
Mordet skedde 1995 ( augusti ) och i Januari 2001 släpptes den av mördarna som fått längst straff. Han är idag 27 år och en fri man. Straffet för honom var 8 år (släpptes fri efter 6 år) och för de tre andra blev det 10 månader, 4 månader och en frikändes helt. 1998 skändades Johns grav, någon drog loss gravstenen med hjälp av linor och en bil. Sedan sparkades lyktor och blommor sönder. Någon bestämde sig för att föräldrarna inte lidit nog.
Kopiera och sätt in på din blogg, visa att du bryr dig. Stoppa våldet!
Sen har jag givetvis dragit på mig ett gäng planer för helgen. Jag är som tidigare skrivet ledig imorgon, på fredag och på lördag. Och när jag fick reda på att så var fallet så började jag givetvis planera in saker som skulle göras. Suck. Varför kan jag aldrig låta bli?
Jag har tänkt mig en lugn och skön dag hemma imorgon i min ensamhet. *beeeeeeeep* WRONG! Mannen i mitt liv kommer vara hemma fram till klockan 15 och eftersom vi grälat ikväll kommer jag lägga mig sent som fan inatt och hoppas på att inte vakna förrän han gett sig iväg. När jag är som mest förbannad vill jag nämligen vara ifred. För annars kan man få höra väldigt mycket obehagliga och otrevliga saker. Och det är något som jag inte ens önskar min värsta fiende, eller jo föresten, det gör jag faktiskt. Nåväl, jag tänker iallafall tillbringa någon timme till här vid dumburken och sen försöka sova riktigt länge imorgon. Gärna till strax före 15 så jag slipper få krupp i knäskålarna av allt gnäll och tjaffs. Sen när jag äntligen fått ut mansgrisen ur lägenheten då börjar partyt. Då ska jag ta fram fotbads-baljan och fylla den med skum och varmvatten. Sen ska jag leta fram min Anna Jansson-bok som jag började med i December men inte rört sen efter nyår nångång. Sen funderar jag på att se ett avsnitt av Lipstick Jungle och kanske någon tjejfilm eller två. Och sen är troligtvis klockan så pass mycket att karln är på väg hem igen. Suck. Aldrig får man ha sin privata tid.
Sen på fredag. Då har jag minsann planer igen. Sanna och Seb kommer hit först på kvällen iofs men det krävs ett par timmar för att få mig i trim. Jag behöver dessutom förutom egentiden på torsdagen givetvis ett träningspass med och samma sak denna fredag. Sen blir det som sagt Tacokväll med Seb och Sanna och troligtvis en jävla massa skratt (om nu jag och Krille är sams tills dess) när vi ska spela "Med andra ord".
Sen lördag är det "Alla stjärtars dag" som egentligen är feldöpt och är en hyllning till alla analsex-älskande donnor i världen. Jag önskar faktiskt att så var fallet så jag slapp ha sån ångest över denna hemska dag. Jag och Krille har verkligen ingen bra erfarenhet av den här dagen så jag hoppades egentligen på att det skulle vara slut mellan oss innan det blev dags igen. För ja, jag tycker det är mer helvete än härligt att fira den. Faktiskt. Egentligen borde den inte firas alls, den borde ignoreras men den obotlige romantikern i mig har svårt att släppa hur fantastisk den skulle kunna vara om jag inte bodde ihop med en snål och girig mansgris.
Det är väl praktiskt taget mina planer för helgen. Förutom ett undantag för Melodifestivalen. Om jag ska lita på min intution så kan jag garantera till 99,9 % att ni kommer få läsa ett inlägg på lördagkväll eller söndagförmiddag om hur mycket deltävlingen sög och att det enda som gjorde den värd att se på var Måns Zelmerlöw. Men det är som sagt bara en chansning. Let's se. På fredag är det förövrigt Let's Dance på tv med. Heja Morgan!
Det händer tydligen nya saker i Jimmy-fallet där hemma i Ludvika också. Det oroar mig. Jag vill givetvis precis som alla andra att det ska komma ett slut på hela den här historian, och visst får jag erkänna att jag aldrig ger upp hoppet om det inte känns helt lönlöst. Men i detta fallet. Aldrig. Jag tror att han finns därute någonstans. Hoppas vid min gud bara att han fortfarande lever. Och precis som i December då han försvann önskar jag att det fanns något mer jag kunde göra. I dagens läge är det bara att avvakta och hoppas att anhöriga mår okej. För bra, det tvivlar jag på att dom gör efter dessa omständigheter. Jag skickar en extra tanke till Louise och hennes Morgan, och givetvis till Jimmys familj.
Ge inte upp hoppet, det skulle inte Jimmy ha gjort.
Eftersom jag ändå är vaken och protest-bloggar lite så kan jag väl passa på att yttra mig lite i frågor som engagerat mig på senaste tiden. Som det här med Topmodel t.ex. Nu har ju sista avsnittet av programmet visats på tv3 så äntligen kan jag slänga ur mig vilken skit jag vill om deltagarna och juryn utan att någon liten flicka därute kommer pissa på mig för att jag avslöjade vinnaren av säsong 11.
Jag ska faktiskt börja med att erkänna en sak. Jag har ju följt programmet slaviskt som ni säkert förstått. Dock slog det mig inte förrän i gårdagens finalprogram att Mckey faktiskt hade en snygg vinkel också, och inte bara den där hästformade profilen. Jag kan se potensialen i henne även om jag finner en hel del deltagare från denna säsongen attraktivare. Men något som som sagt frustrerat mig en hel del det är detta evigt återkommande val av vinnare som beter sig som fullkomliga idioter. Förra året vann Whitney och i år alltså Mckey. Bägge dessa har varit med i gängen som pratat mest skit om andra i hela tävlingens gång. Samtidigt så är det en jävla massa hallå hit och dit från Tyra Banks håll om att hon hatar mobbing. Hur i helvete går detta ihop? Jag får inte ihop det i min något överfyllda hjärna helt enkelt. Borde man inte välja en tjej som är ung, fräsch, sund och "girl-next-door"-lik? Är det inte någon med karisma och kärleksfullt utseende man borde välja till en sådan titel? Inte den måste sönderknarkade, pojkliknande eller bitch-stämplade bruden. Uppenbarligen skulle jag vara alldeles för hård om jag satt i Topmodel-juryn.
För att inte bli allt för hård och bitter så passar jag slutligen i detta inlägg på att visa upp några helt klara favoriter från årets deltagares bilder;
Tänk dig själv, Analeighs kropp och hår och Elinas ansikte. Mjau!
Och så gjorde han det igen. Gjorde mig så arg att jag inte kunde äta eller sova. Jag blir så jävla arg. Det här är andra gången på två veckor som var ett enormt gräl som får mig ur balans och så vrålförbannad att jag funderar på att lämna honom i den här lägenheten ett tag framöver. Jag grälar på honom, jag säger åt honom vad som måste förändras, jag väntar i veckor, och ingenting händer. Snarare blir det mer skit än tidigare. Jag orkar helt enkelt inte med att lägga ner min annars ganska positiva energi på sånt här. Jag behöver få må bra. Jag har aldrig haft en riktigt bra period och givetvis så ska han sätta käppar i hjulet när jag får en gångs skull börjar må bra. Det är så jävla egoistiskt.
Nu ligger han där inne i vårt gemensamma sovrum. Han somnade väl säkert för en herrans massa timmar sen. Men inte jag. Nejdå, jag sitter här och skriver ut all min frustration så han ska slippa ta den värsta smällen imorgon när jag vaknar. För nu jävlar är jag arg. Det känns som om jag lever tillsammans med en "sol- och vårare". Dvs, en man som lovar och lovar och lovar, men som egentligen bara tar och tar och tar. Och då menar jag återigen min energi. Jag behöver ett brejk, det känner jag nu på allvar. Varför kan han inte bara låta det vara så bra som det kan vara ibland? Varför skulle just jag träffa en kille som är världsbäst på att få mig temperamentsfull och galen?
Tur för honom att jag älskar honom. Annars vettefan hur den här historian skulle sluta. Troligen sämre än den kommer göra i vårt fall. Jag vet ju hur det kommer bli. Han kommer be om ursäkt, ändra sig i två veckor och jag kommer tro att det blir ändring den här gången. Men låt se, om ett par månader får ni säkerligen läsa ett liknande inlägg igen.
Vet inte vad som hände igår med blogg.se. Försökte blogga innan jag gick och la mig men uppenbarligen ville den inte lagra det jag skrivit. Nåja, det var ändå inget av värde. Hoppas att ni inte grät ihjäl er för att ni missade godnattvisan. Det blev förövrigt ingen Madagascar-film av den enkla anledningen att min xbox vägrade visa den. Suck.
Har egentligen inte tid att skriva nu heller. Ska vara hos Sara om ungefär en halvtimme och innan dess ska jag hinna duscha och klä mig. Hmm, ingen tidsoptimist jag inte. Mohahaha.
Okej. Jag erkänner. Jag har varit hemma nästan en timme men jag har helt enkelt inte orkat att blogga. Ska sätta mig till bords och äta middag snart och sen ska vi se på Madagascar 2. För tro det eller ej mina vänner, jag fick ett sms på jobbet av sambon som insett att jag har rätt i att det är en tisdagsfilm. Otroligt. Men jag återkommer senare med en resumé av filmen och godnattvisan.
Justfan. Glömde skriva att jag kollade på Topmodel när jag tränade. Jag vet dock redan vem som vinner men det kvittar. Det är ju fotoshooten som är roliga att kolla på. I ett avsnitt som sändes i Sverige förra veckan så tog Elina en helt sjukt snygg bild. Dock fick den halvdan kritik av juryn. Så det verkar ju som om juryn inte har så skarp smak. Eller ja, det hade jag redan räknat ut med tanke på vilka som vunnit tidigare år. Men i gårdagens avsnitt var det självklart för mig vem som är den värdiga vinnaren i mina ögon, Analeigh. Den glöden hon har i ögonen och det där sockersöta ansiktet. Grrrr...
Sara ringde och ville träffa mig tidigare idag. Så jag ska bara duscha nu och sen drar jag till stan. Hinner troligtvis inte blogga mer förrän ikväll. Men ni har ju Radiohead att gotta er med. För jävlar i min lilla låda vad låten rockar. Iofs vill jag inte garantera något om bloggandet. Ska trots allt övertyga Krille om att Madagascar 2 är en perfekt tisdagsfilm. Vi får se hur det går. I vilket fall som helst så återkommer jag senast ikväll med godnattvisan. Oroa er inte.
Jag vet inte vad som hände när Timo sjöng den här låten i "På Spåret". Men en sak är säker, jag älskar Radiohead och speciellt den här låten. Den får mig att må bra och får rysningar över hela kroppen.
Det blev ytterligare 2 Ally-avsnitt igår innan jag somnade. Men när jag väl somnade, då sov jag gott också. Men jag har fortfarande en känsla av att jag aldrig får vara helt ledig. Igår blev det en massa planerat trots att jag tänkt att bara ta det lugnt och vara hemma. Inte för att jag ångrar min fika med Camilla ,men gud, jag behöver verkligen ett brejk från verkligheten.
Idag ska jag iallafall tillbaka till vardagen. Ska träna om en halvtimme, sen ska jag duscha/tvätta håret, sen in till stan och möta upp Sara och sen till jobbet där jag ska spendera kvällen. Usch. Jag orkar inte, jag vill inte, jag känner helt enkelt inte för det. Jag önskar att jag kunde vara hemma idag också. Men jag får minsann knipa igen nu i två dagar och sen är jag minsann långledig som det ser ut i dagsläget. Har bara fått 3 jobbpass denna veckan så inte mycket jag kan göra. Jag är dock ganska nöjd för då fredag ser det ut som om det blir umgänge med Sanna och Seb. Och på lördag är det Alla Hjärtans så då ska jag och Krille ha en heldag och sen på söndag så ska jag jobba igen. Så kanske är jag välförtjänt av att vara ledig på torsdag med? Vi får se vad som hänt i schemat idag när jag kommer till jobbet.
Såg föresten en bild tidigare i morse på två gamla klasskompisar. Trodde jag skulle garva ihjäl mig.
Och även denna låt tillägnas idag Sara. För utan henne, vore jag inte riktigt hel och inte heller hälften så lycklig som jag är idag. Tack för att du finns och för att du är den du är.
Efter filmen ikväll är jag inte särskilt sugen att bädda ner mig i sängen igen. Så har helt enkelt tänkt att övertala Krille om att se på kvällens CSI-avsnitt och möjligen även lördagens avsnitt av Brottskod Försvunnen. Får se vad han tycker om den saken. Men en sak är iallafall säker. Min önskan, är hans lag.
Det enda som återstår i bloggväg ikväll är dessvärre dagens godnattvisa. Så jag bjuder på den och sen är det tack å adjö för ikväll.
Oops, jag ber om ursäkt. Jag kommer bara kunna stå för halva sanningen i mitt föregående inlägg. Jag vet att jag lovade att jag skulle hinna med 2 filmer ikväll, men varken jag eller Krille orkar med en till ikväll. Sen har vi helt enkelt inte haft tid heller. Vi har ätit korv och mos och sen hade jag ett långt samtal med Sara. Borde egentligen ringa Camilla också, men det är lite sent nu. Så jag får helt enkelt ta konversationen imorgon. Det behövs i vilket fall som helst.
Nåväl, jag har iallafall sett en film ikväll. Så här kommer lite smått och gott som behövs sägas om den.
Bolt. Det har varit ett väldigt tjat från min sida (eller ja, egentligen från Krilles) att vi absolut måste se den här filmen. Visst, jag erkänner. Jag ångrar inte att jag såg den. Men den var långt ifrån så bra som jag hoppats. Storyn var ganska simpel. En gnutta som "Den otroliga vandringen" men jag är rädd för att utan min favoritkaraktär Rhino i filmen vore den inte sevärd alls. Första halvtimmen var bara tragisk. Eller ja, nästan 40 minuter av filmen. Det här är trots allt en barnfilm, eller ja, det ska vara en barnfilm men dessvärre har Disney gjort ett dåligt jobb med den biten. Filmen är för full av action och vuxnascener så jag skulle åtminstone inte låta mitt barn se första delen av filmen om den inte var över 8-9 år. Andra halvan av filmen blir dock sådär gullig och "disney:ig" som man vill att den här typen av film ska vara. Så ja, i betyg för den 3 dildosar av 5 möjliga. Men som sagt, utan Rhino hade betyget blivit mycket sämre.
Imorgon ska jag försöka tjata till mig att få se på Madagascar 2, för den säger åtminstone Linda är kalasbra. Så jag får helt enkelt tro henne för det var minsann hon som varnade mig först om att Bolt skulle vara skitkass i början.
Det finns tillfällen i en blondin...oj, menade en människas liv då man kanske skulle tänkt till en extragång innan man antar vissa saker. Detta är ett sådant fall.
Just det. Glömde ju berätta den glada nyheten. Idag när jag åkte in till stan för att möta Camilla för våran lunch/fika så ringde min mobil. Det var min lärare i Historia som ringde. Och turligt nog var det inte för att skälla på mig, snarare tvärtom. Han sa att jag har talang för att skriva och att han absolut tycker att jag ska fokusera på de lite svårare frågorna som ger VG/MVG istället för G-uppgifterna. Han tror på mig, och det gör mig så in i helvete glad. Så imorgon ska jag försöka avvara lite tid till att titta lite på nästa veckas uppgifter. Denna veckans har jag ju faktiskt redan gjort, flitig som jag är.
Sen hade jag faktiskt ännu ett givande samtal idag. På väg till Eva. Det var med Andreas. Min allra finaste och bästaste Andreas. Han räddar mig alltid när jag är på väg att falla ned i dvala. Han är mitt uppåt-tjack skulle man kunna säga. Jag är glad att han finns där för mig och räddar mig när jag sätter mig själv i alla dessa sjuka situationer. Han är världens bästaste vän.
Var iväg till Eva imorse. Det kändes skönt. Fick prata ut om saker och ting som stört mig under lång tid. Och hon kommer alltid med så bra spekuleringar så jag känner att jag verkligen får ut något av att gå hos henne. Idag var inget undantag.
Efter mötet så åkte jag hem och såg på One Tree Hill. Sen blev det en fika med Camilla och det var trevligt, även om det blev aningen kort. Det får vi ändra på till nästa gång. Sen hem igen och såg på Ally Mcbeal i 3 timmar. Och nu sitter jag här. Känns som om det inte blivit mycket gjort idag heller. Men det kan vara skönt att ha sådana dagar med. Ikväll SKA jag se på film, så enkelt är det. Och det ska bli minst 2 st. Vi får se vilka.
På fredag ska jag förhoppningvis vara ledig så Seb och Sanna ska komma hit och vi ska äta middag ihop och mysa. En riktig mysfredag med andra ord. Kanske lite spelande vore något? Jag älskar brädspel.
Imorgon ska jag återgå till mitt vanliga liv och träna som en galning och jobba kväll. Det suger ganska hårt, men både Camilla och Sara gör mig sällskap om jag inte minns fel. Så det kan nog funka ändå. Ser föresten fram emot nästa utgång jag känner att jag kan behöva en till sådan snart snart snart.... wooohooo!
Är bara hemma en timme till ungefär. Ska möta Camilla och har precis bestämt mig för att äta i stan istället för hemma. Är sugen på något gott. Kannika blev också medbjuden men kunde inte pga pengabrist. Tyvärr. Men jag hoppas på att träffa henne snart igen ändå. Kanske hemma hos Sara.
Ska ta och vila en halvtimme innan jag måste göra i ordning mig för stan. Men jag återkommer. Som vanligt.
Nyvaken. Bläsch. Somnade sent inatt. Låg och gruvade mig för alla dessa historie-uppgifter. Men som tur är (tur i oturen) så kommer det vara lite att göra på jobbet denna veckan så förhoppningsvis har jag tid att jobba ikapp de andra. Ligger iofs inte särskilt långt efter men tänkte försöka göra klart nästa veckas uppgift denna veckan så jag har försprång.
Har egentligen inte alls tid att sitta här och blogga. Om 10 min ska jag ta bussen till Eva så ja, jag får helt enkelt fortsätta bloggandet senare. Troligtvis när jag kommer hem igen vid 12-tiden. Har ett rykande färskt avsnitt av One Tree Hill att se först också förstås. Och sen ska jag ju möta Camilla vid 2-snåret. Men jag hinner nog. Se bara på hur het och duktig jag var igår. Hann med allt som var planerat. Så nu jävlar ska det bli ändring på saker och ting. Kanske borde äta frukost också innan jag åker?
Äsch, jag återkommer senare. Tjipp och Hajk mina damer och uslingar.
Jag är på ett sånt där smörigt och äckligt humör. Så ja, även denna låten är kärleksfylld och smörig. Sorry. Jag lovar att återkomma med mer brutalitet imorgon.
En gång i tiden hade jag en crush för den här låten. Det var i samband med att den spelades flitigt i en film jag såg ofta, Bridget Jones Dagbok. Och jag var lika frälst då som jag är idag. Hennes röst är mjuk men ändå hård.
Idag fyller en av mina närmaste vänner dessutom hela 23 år. Det känns som om det var igår som jag träffade henne första gången. Jag tyckte till en början att hon verkade lite skum, men det gick över. Och idag umgås vi så ofta vi orkar och hinner. För det är trots allt så att vänskap växer inte på träd och umgås man/pratar man för mycket/ofta så förlorar man kemin. Så vi är den ultimata kombinationen. Vi är alldeles lagom. Jag är glad att jag har dig, och att du finns där när ingen annan orkar med mig. Om jag var salt skulle du vara mitt pepparkorn.
Passar även på att dela med mig utav några av de bilder Cissi tagit på min lilla ulltuss Tyra under senaste veckorna;
Sådärdå. Nu var jag klar med mitt Medeltiden-arbete. Det tog en jävla massa längre tid än jag hoppats på. Och det mest negativa är att jag inte heller idag har hunnit med en enda film. Ska dock unna mig en timme eller två framför tvn nu. Har endast två saker på schemat imorgon. Mötet med Eva och en fika med Milla.
Har väl egentligen en jävla massa uppdatering att göra. Har ju varken skrivit om Melodifestivalen eller gårdagens utgång. Och tur är väl det, för annars skulle jag troligen ha bloggidé-torka just nu. Är trött, hungrig och framförallt lite kockobello i huvudet efter igår. Men va fan, vi börjar från början så får vi se hur långt jag orkar ikväll.
Det hela började igår på eftermiddagen. Cissi dök upp (lite sen men det gjorde ingenting) och vi lagade i ordning en kålpudding i all enkelhet medan Cissi roade sig med att fixa mitt hår. Den här helgen var temat "Grekland" eftersom jag har haft det där jävla Grekland/Rom-arbetet hängande över mig sen tidigare i veckan. Dock blev resultatet väldigt fint. Se själva;
Sen dröjde det inte länge innan en efter en av mina gäster droppade in och vi var samlade. Jag var grymt hungrig då det enda jag ätit tidigare på dagen var chiligryts-rester från i fredags så jag slukade bokstavligt talat kräftorna hela. Dock var det dumt att vara så hungrig eftersom alkoholen kom i skymundan. Cissi lämnade oss ensamma och åkte hem för att äta Thai-mat. Dock vet jag inte om det blev någon Thai-mat eller inte, men jag hoppas det. För Cissis skull.
Vi andra fortsatte med diverse mogna lekar. Vi spelade "Med andra ord" men det hela urartade och snart var vi inne på charader. Det blev ett jävla hallåande och en himla massa skratt. Jag tycker om mina vänner, det gör jag verkligen. Och det är som Sara skrev till mig förut idag "Det är när saker och ting händer som man märker vilka som är ens riktiga vänner". Och hon är med krut och granater en riktig vän. Jag kan nästan sträcka mig så långt att säga att jag älskar henne, eller ja, det gör jag. Så jag stäcker mig nog så långt.
Efter charaderna så drog vi till krogen. Det blev gratis inträde på Arena men Happy Hour-cidern var slut vid vår ankomst så vi drog nästintill direkt till Score. Där fick jag en Rosa Pantern av min söta sambo och Sara och Jennie blev något lulliga i hatten av diverse Mintuu. Det blev en oförglömlig kväll som avslutades med Mcdonken för mig, Krille och Seb. Sen åkte vi hem och såg på Melodifestvalen så nu är vi plötsligt inne på detta känsliga ämne.
Vad i helvete hände? Fjasko fjasko fjasko! Till att börja med vill jag bara trycka på lite extra att Petra Mede fan är den absolut sämsta programledaren/komikern jag sett på mycket mycket länge. Jag förstår att hon fick bäras av scenen för så jävla usel var hon. Eller ja, det berodde säkert inte på det men va i helvete. Varför bojkotta Luuk när han var så jävla mycket bättre? Varför inte sätta in Peter Settman eller någon annan naturlig rolig människa istället för en halvdankad komiker som läser innantill? Detta är så jävla tragiskt så det inte är sant.
För att inte tala om musiken. Eller ja, bidragen. För musik, det var det fan inte. Bara en jävla massa smörja. Jag är innerligt besviken eller ja, jag är förbannad. Lägg ner skiten, korta ner deltävlingarna eller va fan som helst. Det här är pinsamt. Jag skäms för att vara svensk i Melodifestival-sammanhang. Och vanligtvis älskar jag, och lever för den här tävlingen. Dock vill jag skänka en eloge till dessa två bruttor som faktiskt gjorde tävlingen en gnutta underhållande, även om det var under alla kritik och ingen av bidragen skulle få ens 3 dildosar av 5 möjliga;
Idag har jag kort och gott sysselsatt mig med att studera, prata i telefon, studera, prata i telefon, studera, sova, pratat i telefon, studerat och nu slutligen bloggat lite. Så mycket mer har jag inte att tillägga om dagen idag.
Jag somnade. Helvete. Nu måste jag verkligen plugga resterande del av kvällen. Men jag lovar att jag ska blogga mer ikväll. Jag lovar att slänga upp både bildbevis från igår och en kortare resumé av kvällen. Dessutom har jag ju lovat 2 godnattvisor ikväll. Damn, det kan bli ont om tid detta. Men va fan, jag får försöka.
Jag är bakis. Kände jag när jag ställde mig upp nyss. Orkar inte blogga. Orkar inte förklara. Orkar inte resuméra. Jag återkommer. Ber om ursäkt att godnattvisan igår uteblev. Lägger upp två nya ikväll istället. Tjingeling!
Jag är sjukt laddad. Gratis inträde ikväll och Pippi står för drinkarna. Woohooo! Jag är lagom glad. Dessutom har jag hunnit skaffa mig ett litet lager med alkohol till förfesten. Det kan fan inte gå annat än rätt ikväll. Hoppas att kryckapan är ute. Skulle vara en kul syn om hon fick syn på oss. Mohahaha!
Seb och Krille ska dricka jäger ikväll, det kan också bli en syn. Själv håller jag mig till melonlikör/vodka och cider. Tills vi kommer till krogen vill säga, då är jag beredd på allt.
Hmm.. Jag vet att jag är något efter och att bröllopet sändes för flera veckor sen. Men vi har helt enkelt haft annat för oss än att sitta och titta på tv. Eller ja, vi har väl egentligen valt andra program när vi väl suttit där. Nåväl. Idag sågs det iallafall, bröllopet alltså. Och visst, jag erkänner. Jag grät som en gnu, och Krille med. MEN, det var mest skratt-tårar.
Här kommer ett utdrag på några av de felsägningar och annat skumt som sades i programmet;
"Magnus, tar du emot denna Emma Karlsson och lovar att älska henne i lust och nöd"..... (Hmm, jag trodde man skulle taga någon till sin hustru, inte ta emot, och att det var i nöd och lust man skulle älska någon)
"Nu du Magnus, nu får du kyssa bruden"...... (Prästen hade alltså väntat länge nog ansåg han)
"Plötsligen" (Linda Isaksson hittar på ett nytt ord)
För den som missade skönsången av Knut Agnred och Per Fritzell i "På Spåret" igårkväll, så kommer här istället ett äldre klipp på grabbarna grus. Skönsång, tomtedräkter och publikens jubel.
Idag är dagen med stort D. Eftersom Krilles födelsedagskalas blev inställt pga bristande respekt från diverse kompisar, så valde jag och Sara att göra dagens kväll till en kräftkalas-afton. Jag och Krille står för huserum och mina vänner Sara, Jennie, Camilla, Cissi och Seb står för sällskapet. Det kommer med säkerhet bli alla tiders. Vi ska äta kräftor, spela spel och bli allmänt dryga och fulla. Så passar er Karlstadbor, inatt är det vi som gör stan. Förövrigt ska jag vara klädd i svart och lila. So not me, men va fan, det är bara kräftkalas några ggr om året så man får ju passa på att bjuda på sig själv.
Cissi kommer hit lite tidigare idag för jag har lovat henne att visa hur man gör kålpudding. Både jag och Cissi är alldeles frälsta i puddingen så det passar bra att göra den idag när jag är på lagom bra humör redan. Sen har jag tänkt att slänga ihop en soppa också som ska packas i matlådor. Men vi får helt enkelt se hur mycket vi hinner. Tanken är att jag ska vara helt klar för utgång ikväll när Cissi kommer vid 2-3 tiden. Annars förlorar vi lätt en timmes matlagning, och det är det inte värt.
Sen har jag en otrolig nyhet till er närmaste med. Idag, Lördag, 7/2, är det allmänt känt att jag, Isabelle, INTE, (ja, du läste rätt), jag blev INTE väckt av Jehovas. Wooohooo! Vågen gjordes men stannade då Tyra var trött och ville sova. Men jag var i vilket fall som helst överraskad och framförallt glad. Tänk om det kan fortsätta såhär imorgon också. Det vore himmelen för mig.
Nu ska jag göra en äggröra och sen ska jag försöka påbörja mitt pluggande av Medeltiden. Det är inte lätt att vara allert. Haha, rim in på småtimmarna. Jag är allt för jävla bra ibland.
Inatt får godnattvisan tala för sig själv. Jag är sugen, på stake. Så enkelt är det. Men istället väljer jag John Blunds värld och ni får vänta på snuskigheter till imorgon helt enkelt. Sorry Boys, and girls (i liten upplaga)!
Kom hem från jobbet för nästan 2 timmar sen. Idag var det enda positiva på jobbet Fredrik och Sandra (och Kai förstås). Projektet sög, intervjupersonerna sög och framförallt sög det att jag jobbade på en fredag. Jag är inte särskilt förtjust i att försäljare ringer hem till oss på helgerna så jag förstår folk, faktiskt.
Nåväl. Håller på och lagar mat så borde väl egentligen inte blogga just nu. Sen har jag lovat Krille att se både på tv och hinna med en film. Så det är bäst jag sättet fart. Men jag återkommer senare med lite mer beklagande samt kvällens godnattvisa.
Det var ett tag sen jag skrev att det skulle komma en ny Sex and the City-film. Och nu är det klart. Nästa sommar kommer vi ännu en gång få stifta bekantskap med kvinnorna i den populära sex-serien. Jag vet inte om jag ska studsa av glädje eller vara skeptisk. Tyckte inte särskilt mycket om första filmen så ja, jag hoppas på att denna är bättre men jag har inga förväntningar.
Men grattis Sofia, Sandra och ni andra som jag vet väntat och längtat efter besked.
Mannen ger mig mersmak. Hoppas för allt i världen att han är med Petter hit den 21 Februari. I need him, i loooove him. Dessutom är han ett energiknippe på scen. Thomas Rusiak, i all ära.
Jag har inget annat val än att välja den här låten som dagens låt. Av den enkla anledningen att den sätter mig i trans, och det är det inte många låtar som gör. Detta är nostalgi. Sabina vet vad jag pratar om.
Jag har blivit utmanad av min gamla vän Jenny. Det är enkelt, gå in i mappen där alla dina bilder ligger. Klicka på 6:e mappen och ta 6:e bilden. Lägg upp den och skriv om den. Utmana sedan 6 personer.
Herrejösses! Detta var tider det. Motivet är som ni säkert redan listat ut jag (i högform) tillsammans med Malin på nyårsaftonen mellan 04/05. Och eftersom jag vet att jag kommer få en miljon frågor om mitt hår så behöver jag troligtvis bara skriva "avfärgning" så vet de flesta vad jag pratar om. Iallafall brudarna. Gick helt enkelt från svarthårig till blond på mindre än 3-4 månader. Och då får man stå ut med att se ut såhär i perioder. Varför jag döljer håret i basker säger väl kanske sig självt? Men varför i helvete krusades mitt hår så jag ser ut som Tina Turner?
Nåväl, jag utmanar iallafall dessa personer att göra samma sak;
Har precis vaknat till liv. Sitter här med min älskade nutrilett-dryck. Det börjar kännas som en vana att det är jag och nutrilett + morgan varje morgon. Och tur är väl nästan det. Annars är det så jävla lätt att trilla dit igen. Sov faktiskt väldigt bra inatt och samma sak igårnatt. Har börjat ställt in mig på att det kanske beror på att jag får sova så länge jag orkar och inte har någon press på mig. Konstigt det där. Jag jobbar ju vanligtvis bäst under stress.
Idag ska jag inte göra särskilt mycket av värde. Ska börja dagen med frukost, topmodel och träning. Sen ska jag förhoppningsvis få hem en glad sambo från skolan som vill äta lunch tillsammans med mig. Sen ska jag raka vägen till jobbet där jag kommer jobba ensam tillsammans med Sandra idag. Det är trots allt bara 4 timmars pass idag så jag är inte så jävla botten-inställd idag. För en gångs skull. Sen ska jag hem och se på film ikväll. Har lovat Krille det. Men det blir ju lixom aldrig av. Igår skulle vi se på BOLT men då drog maten ut på tiden så klockan blev för mycket. Suck. Men ikväll, då jävlar.
Imorgon ska jag ha en liten tillställning här hemma för de närmaste. Som det ser ut nu blir det jag, Sara, Jennie, Camilla, Seb och Krille. Det är fler inbjudna men det blir troligtvis bara vi 6. Vi ska iallafall spela spel, käka kräftor och bli jävligt fulla. Det är målet åtminstone. Kommer nog gå alla tiders. Igår var alla laddade iallafall så det blir nog kul som fan. Speciellt att Camilla är med, som är med barn. Han ska föresten döpas till Leroy efter en man jag intervjuade igår på jobbet. Fast det vet inte Camilla om ännu.
Nej, om man skulle ta och ta tag i sitt liv kanske. Träningen väntar och Topmodel också. Men jag återkommer senare med mer uppdateringar och dagens låt.
Idag verkar det vara mode att vara otrogen. Så jag bjuder på en låt till alla er otrogna svin. Dock är den egentligen för fin för att ges till er, men va fan, jag är snäll idag. Magnus har även han haft sina fina stunder, och nej, jag menar inte att han skulle ha varit otrogen för det vet jag ingenting om. Syftade på hans klass att skriva musik som tilltalar mig.
Stackars lilla bloggen. Helt ensam och hjälplös. Har en oambitiös-bloggardag. Så jag återkommer imorgon när jag har mer att skriva om och mer lust att skriva. Nu väntar räk- & kräftsallad och filmen BOLT. Wooohooo!
Jag och Krille är ju som sagt tv-kåta idioter och följer en del serier på tv slaviskt. En av dessa är "Sjön Suger". Helt enkelt av den simpla anledningen att Johan Ulveson och Lennart Jähkel är med och det blir alltid något tok med dessa två i rutan. Även programmet i sig inte är så överdrivet bra emellanåt, som tex när Schyffert var på besök förra veckan. Jag blev ju för helvete arg. Men men, det är nästan värt att se programmet ändå pga deras ledmotiv till programmet. Jag bjuder därför på låten som dagens låt, idag.
Cissi var ju som sagt här igår. Och tog en jävla massa bilder på mina bäbisar. Men ibland börjar jag undra om det kanske är som Sanna säger att jag har fel på synen och egentligen bara har en katt men som ser jävligt miffo ut. För visst är det två katter på den här bilden?
Vaknade vid tjugo i 11 idag. Duktigt av mig. Känner mig dessutom inte särskilt trött så det var en fördel. Ställde mig på vågen i morse och nu har jag dimpt 5 kilo. Wooohooo! Frågan är vad det beror på. Senaste veckan har jag som sagt inte tränat någonting, men kanske är det för att jag tänker på vad jag äter och när? Nåväl, jag är jävligt nöjd i vilket fall som helst.
Har egentligen inte tid att sitta här för jag har lovat mig själv att träna i minst 1,5 timme idag för att nå upp till förlorad träningstid. Men jag återkommer troligen vid 1-halv 2 igen om det vill sig väl. Krille kommer hem nångång då också och vi måste skriva handlingslista för han ska åka till Willys idag när jag åker till jobbet. Ibland är det bra att ha en sambo som inte jobbar vid liknande tider som en själv utan kan sköta det där med handel.
Nu väntar Topmodel, Lipstick Jungle och Morgan. Sing-A-Long!
...glömde föresten inflika att närmaste dagarna så väntar en jävla massa filmtittande.
Changeling
Bolt
Benjamin Buttons otroliga liv
Maria Larssons eviga ögonblick
Madagascar 2
är filmerna som står högt upp på listan över sebart och eftertraktat. Dessutom släpps dvdn med Galenskaparnas tv-serie Tornado nästa onsdag. Och gissa om den står högt på önskelistan?
Det har ju varit ett jävla tjat på mig om den där Kim så jag får helt enkelt krypa till korset och bjuda er på hans första singel. Three Floors Down. Enligt mig mysigt tunggung, men ja, ingen singel eller skivmusik jag skulle bry mig om att köpa men lyssnbart är det iallafall. Om man kan säga så?
Det blev som jag förutspådde. Maten drog ut på tiden och varken jag eller Krille orkade en till långfilm ikväll. Vi såg istället på "Halv åtta hos mig" och finalen av "Made in Sweden". Dock stör det mig att Janet får mer rum i rutan än Kim. Enligt mig är det han som står ut mest och inte låter precis som alla andra. Men men, det är väl en smaksak. Och det har ju visat sig förr att jag och svenska folket inte har samma smak. Och tur är väl det. Jag har fan skämts om jag hade så urdålig smak.
Nu ska jag iallafall snart gå och lägga mig. Eftersom jag vaknade sent idag igen så blev det ingen träning idag heller så imorgon måste jag fan ta tag i saken. Ingen träning på en vecka, det är fan skamligt. Jag kommer väl snart skjuta i höjden när det kommer till vikten igen. Och det vill vi inte vara med om. Så enkelt är det. Så imorgon blir det minst en timmes träning. Har trots allt 3 avsnitt av Topmodel att se. Det är ju nära på 2 timmar Topmodel. Det låter inte helt fel. Dock vet jag redan vem som kommer vinna skiten som sagt, så det känns en aning boring. Men fotoshooten är intressanta i vilket fall. Men inte lika heta som den fotoshooten jag hade med brudarna i fredags. Det håller ni väl med om?
Ska bjuda er på kvällens godnattvisa och sen blir det som sagt nanna kudden. Men jag återkommer imorgon, förhoppningsvis piggare och gladare än nu. Träningen får mig alltid att bli sådär glad och pilsk. Tihi.
nu behövs något uppiggande. Det lutar åt att vi ska se Bolt. Men vi får se. Kan bli så att vi skippar filmen och ser på tv också. I vilket fall som helst så väntar kvällsmaten och jag är hungrig.
Ja, vad ska man säga. Återigen så göra det klassiska filmparet DiCaprio och Winslet en film som får mig att beröras. Men den här gången på ett obehagligt sätt om man jämför med Titanic. Filmen är inte alls som jag trodde den skulle vara. Jag förväntade mig att den skulle vara romantisk och klassisk. Men tok heller. Filmen är djup och med det vill jag säga riktigt djup och känslosam. Det märks tydligt eftersom Krille under hela filmen sitter och suckar och vrider och vänder på sig i sin del av sängvrån. Detta stör mig givetvis, men inte tillräckligt mycket för att jag ska kunna slita mig från filmen. Sista tjugo minutrarna av filmen är hemsk. Det gör ont i mig när jag ser det som sker. Men för att inte avslöja för mycket skippar jag att förklara varför. Filmen är iallafall helt klart sevärd om man klarar av lite tyngre filmer med djup. Men jag har dock en liten invändning. Ni som tror att filmen innehåller romantik och kärlek. Se den inte alls. Ni blir besvikna. Jag blev en gnutta besviken, men filmen var ändå bra. Dock var det inte riktigt den här typen av film jag ville se ikväll. För låg, det blir man efter att man sett den. Men i vilket fall som helst är filmen bra, och jag avslutar detta inlägg med att ge den 4 av 5 dildosar av rosa marsipan. Inte ett så illa pinkat betyg. DiCaprio gör bättre och bättre filmer, snart kanske jag till och med kan säga att jag gillar honom. Vem vet.
Bjöd Cissi på min underbara köttfärssås förut. Dessvärre hade jag oturen att en del ingrediencer inte fanns hemma så jag fick inprovecera. Vilket givetvis resulterade i att maten inte blev lika bra som vanligt. Cissi måste tro att jag är en medelmåtta i köket. Åh, hemska tanke. Jag som är en gudinna utan desslike. Snyft. I vilket fall som helst ska jag försöka övertyga Krille ännu en gång om att jag är den gudinna han förälskade sig i. Ikväll ska jag nämligen göra hemmagjord senapssås till korv och potatis. Grymt gott och lättlagat.
Ska börja se på den första av två filmer alldeles snart. Så jag passar på att skriva några rader så ni vet att jag inte glömt bort er, men att jag återkommer efter 12-slaget. Dvs, när filmerna är slut.
Sara var tvungen att sticka till jobbet tidigt och därför får en del av bilderna väntas med. Men jag kan åtminstone dela med mig av en del som jag fick i helgen från Jennies kamera. Och som jag sagt om och om igen, döm inte boken efter dess omslag. Och i detta fallet är det jag som är boken. Föresten, kanske bör tilläggas att det vi sysslade med var charader, inget annat.
Min pappa har en vän. Han heter Anders. Anders brukar kalla mig för Decibel istället för Isabelle. Av den enkla anledningen att jag pratar jäääävligt högt. Eller åtminstone sägs det så. Jag håller givetvis inte med. Eller så är jag helt enkelt så lomhörd att jag inte märker när jag tar mig ton. Kan vara så. Vet inte säkert.
Cissi kom vid 1. Sen dess har vi pratat skit, fixat till hennes CV och ja, det där med studier, det har precis som alla andra gånger hamnat åt sidan. Otroligt nog. Det känns som om jag gärna drar mig för att sitta med historian eftersom läraren är så jävla hård. Jag blir så besviken på mig själv att jag drar mig ur så fort det kommer motgångar. Men jag har trots allt både lördag och söndag på mig att fixa Medeltiden-arbetet. Nu fixerar jag mig vid att göra klart kompletteringen jag fick till handa på Antiken-arbetet istället.
Sara är i full gång att skicka över bilderna från i fredags. Jag ska snart dela med mig utav dom. Utan självförakt. Men som sagt, döm inte boken efter dess omslag.
Jag minns när Live Tomorrow spelades första gången på radion. Iallafall första gången som jag själv hörde den. Jag avskydde den. Det tog mig nästan 2 år att kunna lyssna på den och ärligt kunna säga att jag gillade den. Det är något speciellt med Laleh som gör att jag inte gillar hennes låtar första gången jag hör dom, men som ger ett bestående intryck och gör att jag gillar dom desto mer när jag väl vant mig. Så var det dock inte med den här. Det här soundet älskade jag från första stund. Minns känslan när låten spelades där i biosalongen. Det värmde i hela kroppen.
Gott folk, hör och häpna. Ännu en natt har jag sovit utan problem. Dock drömde jag en skum dröm som inkluderade både ormar och sex. Tror jag borde sluta se en massa olika program på tv under samma kväll. Det influerar tydligen sig i mina drömmar. Och ormar och sex, nja, det hör inte ihop i min matematik. Så det så.
Annars har jag precis vaknat till liv. Krille är i skolan hela dagen så jag ska passa på att få en massa saker gjorda. Skolarbete bland annat, som ni redan vet. Cissi gör entré om ca en timme och till dess har jag tänkt att hinna med att se åtminstone något som jag sparat på tvboxen, men jag vet hur det kommer sluta. Någon kommer skriva på msn, jag kommer fastna i ett samtal och när Cissi kommer får hon vänta på att jag ska bli klar. Det är alltid samma sak när det gäller mig. Jag är alldeles för lättroad.
Ikväll ska jag och Krille ha filmkväll är det tänkt. Har redan tänkt ut ett par filmer jag vill se. Så vi får börja titta tidigt om det ska hinnas med. Annars har vi ju fredagkväll också. Men ja, det känns helt enkelt som om det var länge sen jag skrev något om en film. En vecka sen idag. Huah. Det är alldeles för lång tid emellan gångerna.
För en herrans massa år sedan så kom jag över en drös barncd:n. Varför jag hade dom i min ägo har jag ingen aning om. Och när detta var, det minns jag inte heller. Men vad jag minns var att jag iderligen lyssnade på "Bosse - Stadens största 7-åring", "Sunes CD" och skivan som jag nu ska bjuda er på ett smakprov ifrån. Hoppas att ni ska tycka om den, det gör åtminstone jag. Som sagt.
Puh! Nu har jag varit hemma i ett par timmar och hunnit med att varva ner ordentligt. Så äntligen känner jag mig mogen igen för att ta tag i bloggandet.
Idag har varit en lugn och skön dag. Faktiskt. För en gångs skull är jag nöjd. Skräll och kors i taket! Som ni redan vet så sov jag väldigt bra i natt och det är första gången sen i torsdagsnatt. Så jag kände på mig att jag skulle vara lagom mör idag. Dock var jag fortfarande väldigt trött i kroppen när jag vaknade så jag fick avvakta med träningen ifall det nu är som jag fruktar, att jag håller på att bli sjuk. Sen skulle jag egentligen ha träffat Sara på en lunch men vi bestämde att vi skulle flytta den till en annan dag. Dels för att vi vill ha mer tid för varandra, och dels för att det ändå blir så stressigt när någon av oss ska jobba.
Som sagt, sen skulle jag jobba. Jag kom till jobbet och insåg till min stora förtjusning att det inte bara var jag och Milla som jobbade utan även Kai, som höll mig sällskap mellan samtalen. Satt på ett projekt som var över förväntan och jag vart nästan besviken när projektet var klart och jag skulle gå hem. För nu är det trots allt slut och det kommer inte tillbaka. Jag hade gärna ägnat resterande jobbtimmar den här veckan till just det där projektet. Det var verkligen askul. Och beröm fick jag också för min insats. Det är alltid lika kul och det behövs. Det säger iallafall Eva. Att jag behöver få bekräftat att jag gör saker bra ibland. Just av den enkla anledningen att jag är uppväxt i en miljö där det hörde till ovanligheten.
Nåväl, sen åkte jag iallafall hem från jobbet. Ångrade mitt matval för kvällen och beordrade istället min kära kock att göra kycklingklubbor. Räksalladen får vänta till senare i veckan. Sen ringde jag min kära mor som hade önskningar att jag skulle införskaffa "Irene Huss"-serien åt henne och pappa i present. Och söt dotter som jag är, så fixade jag det hela genast. Men det vet ju inte hon om förstås. Sen satte jag och Krille oss till bords och åt. Mycket mumsigt och efterlängtat att få äta den typen av kyckling igen. Det var trots allt över en månad sen sist. Sen har vi hunnit med att se lite på tv också. Både "Halv åtta hos mig", "Made in Sweden" och "Gordon Ramseys F-Word". Dock blir jag närvös av de första och det andra programmet. Jag vet Cissi att du älskar din Ardy Struwer men jag står helt enkelt inte ut med den här kvartetten. Dom ger mig utslag och magont. Dom är oförskämda och verkar allmänt dryga. Och vad det beträffar Bagge-duon och Andreas Carlssons program så lider jag helt enkelt med hela branschen. Jag vet att Baggarna och Carlsson gör ett jävligt bra jobb, men det här programmet är helt enkelt skit. Den där Kim verkar inte ha alla tunnor i ladan, och ja, jag tycker det är pinsamt att se på. Ramsey däremot, han kan man alltid lita på. Han är alltid lika irriterande. Speciellt hans jävla tjat om "karamellisering". Jag tror jag spyr.
Och nu sitter man här. Har precis kommit underfull med vilken låt som ska knipa åt sig platsen som dagens godnattvisa. Inatt tror jag att det är många som kommer bli nostalgiska. Åtminstone vet jag en, och det är jag. Tihi.
Imorgon kommer Cissi hit på lunch. Vi ska fixa lite med hennes CV och göra lite Historia-arbete. Sen är det tänkt att jag ska bjuda henne på den mest utsökta köttfärssåsen i världshistorian. Om jag lyckas. Det återkommer jag med imorgon. Kanske får jag lov att bjuda på ännu en motbjudande "dagens rätt"-bild?
Så ska man iväg och jobba då. Suck. Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Jag som var så grymt sugen på en kebabrulle, jag fick minsann vara utan. Men men, sånt är livet. Ska ta och bränna en skiva och sen ska jag ta och åka. Idag är det jag och Camilla som ska jobba. Ingen annan. Kommer troligtvis kännas tomt, men jag hoppas på ett bra projekt så tiden går fort som fan. Jag är urless redan innan jag kommit dit. Suck.
Kunde inte låta bli att söka efter Yummies gamla låt, Bubblegum när jag ändå var ute på youtube och slirade. Och vad hittar jag? Jojomensan, musikvideon. Jag tillåter mig själv att finna detta charmigt, även om det är fullkomligt B. Men en gång i tiden lyssnade jag faktiskt på den på mitt gamla flickrum.
Jag kom just och tänka på att jag inte har sett någon riktigt bra film på aslänge. Kanske vore en idé att boka in mötet med Cissi tidigt imorgon och sen ägna hela kvällen åt att se på film tillsammans med Krille? Jag har en hel drös med filmer som jag längtat efter att se. Och nu finns dom i min ägo. Hmm, detta tåls att tänka på. Faktiskt.
Min mamma ringde igår. Hon har varit hos min syster under helgen och hälsat på. Det gör hon alltid en gång per år och det är alltid i samband med min systers födelsedag. Som förövrigt är idag. Grattis!
I vilket fall som helst så bor min syster som ni säkert redan vet i Täby. Den vackraste förorten i världen. Och där förövrigt stadsministern bor med sin Filippa och deras barn. Vad som däremot inte är lika självklart är att min kära svåger Micke skulle bli genomsynad av stadsministerns livvakter i helgen inne på mataffären. Tydligen såg han ut som en man som hade mycket lurigt för sig där han gick bland fruktdiskarna och letade efter min mamma och syster som gått i förväg. Jag skulle verkligen ha gjort vad som helst för att se Mickes min när han ser dessa biffar genomskåda honom.
Jag har verkligen inte haft någon bra början på min arbetsvecka. Eller ja, på min vecka i det stora hela. Har som sagt haft traumiska nätter utan sömn och det blir ju inte bättre av att jag ska jobba på kvällarna och är helt slut när jag kommer hem. Dessutom fick jag svar från min lärare i Historia att jag måste komplitera två frågor i arbetet jag satt med i helgen. Bajs bajs bajs! Allt går käpprätt åt.... ja, ni vet. Jag orkar helt enkelt inte hålla huvudet högt. Det är för mycket motgångar just nu. Dock har jag en ledig dag imorgon så då är det tänkt att jag ska sätta mig med en hel massa studier tillsammans med Cissi och råplugga. Vore ju ganska skönt om jag inte behövde tänka på inlämningar nu på ett par veckor. Kanske kan min frionsdag leda till något i den vägen.
I natt sov jag förövrigt jävligt bra. Men när jag vaknade efter nästan 10 timmars sömn var jag fortfarande helt slut. I kroppen, i huvudet. Ja, allt sa bara tvärstopp. Tog ytterligare nästan 1,5 timme innan jag tog mig ur sängen. Låg istället och pratade med Sara som hade en hel del på hjärtat. Även om det kändes som om det var jag som pratade mest.
Åt precis en väldigt sen frukost och det känns i kroppen att jag inte tränat på länge. Så imorgon ska jag troligtvis orka mig på att träna en timme efter min sjuhelvetes härliga sömn. Det kan jag behöva. Men som sagt, i första hand ska jag fokusera på att bli klar med så mycket historia som möjligt så jag kan lägga det åt sidan för en stund.
Egentligen finns det en enda låt som kan sammanfatta precis hur jag känner mig. Och det är precis på det viset jag känner mig, dag ut och dag in. Vet att dagen idag har varit nästintill bloggfri, men jag ska bättra mig.
Har sovit lika dåligt inatt som natten till igår. Och därför har jag bestämt mig för att ta ett litet brejk med bloggandet idag. Det här blir troligtvis det sista inlägget för dagen, om vi inte räknar med kvällens inlägg med godnattvisan. Ni får helt enkelt hålla till godo med de inlägg jag redan skrivit. Jag är helt enkelt för trött för att orka tänka klart och dessutom behöver jag sova en timme nu innan jag ska iväg till jobbet. Jag har tur som har Sanna med mig på jobbet idag iallafall, hon gör mig alltid på bra humör det lilla livet.
Förövrigt så funderar jag allvarligt på att tillverka en skylt att sätta på dörren som ENDAST är för Jehovas del. Jag är så pissed off just nu att jag allvarligt funderar på att skrämma bort dom genom att öppna naken nästa helg. Morr.
Jag trodde jag skulle avlida idag när jag skulle till Eva, det var så kallt så mina ben skakade i takt med varandra. Inte undra på att folk tror att jag kan dansa. Burr...
Minns så väl den där Stockholms trippen när jag var sisådär 8 år och Syrran översatte den här låten ordagrant för mig. Det var tider det. Shit va gammal jag känner mig. Old lady!
Äntligen! Nu är jag klar med Historian för idag. Dock skippade jag att göra VG/MVG uppgiften. Tänkte att jag kanske kunde komplitera den lite senare i veckan, huvudsaken är ju egentligen att jag skickade in något alls. Ska ta och käka kvällsmat nu och sen ska jag plumsa i säng. Huvudvärken är förjävlig och imorgon ska jag upp tidigt och till Eva. Jag ser inte fram emot det, alls.
Ska slänga upp dagens godnattvisa också. Vet att det är många som uppskattar den.
...det är syndast om mig i världen. Faktiskt. Så det så. Jag har sovit dåligt inatt. Det enda jag ätit på hela dagen är en liten bananyougurt, 2 ägg och en chokladbrownie (från nutrilett). Jag är hungrig som ett djur, jag är kinkig som en kobra och jag är framförallt trött som en gnu. Och imorgon måste jag gå upp tidigt. Det är inte rättvist. Har dessutom varit och jobbat nu på eftermiddagen och alla samtal efter rasten var förjävliga. Utom det allra sista då tanten faktiskt fick mig att skratta. Det var nog dagens händelse. Dock har jag kvar min eländiga huvudvärk samt nackvärken så det blir nog tidig sänggång för min del ikväll. Men först ska jag göra klart alla uppgifter i Historian. Bara 5 frågor kvar, och sen är jag klar. Kanske kan jag komma i säng före 12, om jag har tur. Det blir iallafall 10 timmars sömn. Det får duga.
Förövrigt ska jag äta pannbiff med lök och potatis ikväll. Det är gott.
Det här var fan inte lätt. Svårare än jag trodde att det skulle vara faktiskt. Har suttit i nästan 1,5 timme nu, och har hittills bara svarat på 3 frågor. Jävlar. Jag kanske skulle ta med mig grejerna till jobbet. Bah! Jag orkar inte. Vill skicka in den här skiten ikväll så jag har det gjort. Dessutom vet jag hur det blir. Jag hinner öppna boken och sen får jag samtal efter samtal efter samtal efter samtal på jobbet så jag hinner kanske skrev halva ordet Antik.... innan det är dags att gå hem. Suck. Varför skulle jag ta tag i det här idag när jag har så satans ont i huvudet redan. Jag lider med mig själv. Men jag får tänka positivt. Om jag blir klar idag så har jag bara en uppgift kvar att göra denna veckan och det är ju ändå så pass lite att jag kan klara av det. Nåja, ska återgå till Greklands stadsstater och annat tjaffs.
Huah! Idag ska jag jobba, visserligen ihop med Sebastien men iallafall. Det gör ont i hela kroppen på mig och nacken värker. Igår bytte vi sängkläder och jag såg verkligen fram emot att sova gott inatt. Men tji fick jag. Låg och vred på mig i nästan 5 timmar för att sen somna någolunda runt halv 8 på morgonen och vakna igen när Jehovas fanskapen ytterligare en helg varit på våran ringklocka. Jag börjar bli mordisk. Låt mig sova.
Nu sitter jag iallafall här, ska snart göra i ordning lite frukost och sen måste jag plugga. Iallafall ett par timmar framöver. Turligt nog har jag Krille hemma idag så jag får hjälp med det jag tycker är svårt. Ska försöka göra klart så mycket som jag bara kan idag och sen försöka göra en hel del nu till veckan så jag kan ta det lite lugnare till nästa helg. Som ni redan vet så är det ju tänkt att det ska bli kräftskiva här hemma då. Äntligen! Kommer både bli full rulle och otroligt gott. Förhoppningsvis.
Om jag är riktigt snabb och effektiv kanske jag hinner se lite på tv också innan jag måste åka iväg vid 15. Jag ser verkligen inte fram emot att jobba eftersom jag redan är kinkig efter Jehovas besök och dålig sömn. Men jag gör det för pengarna. Jobbar jag mycket nu denna månaden så kanske jag får mer tillbaka på skatten vilket resulterar i något som jag velat ha väldigt länge. Men vi får se, vi ska inte ta ut något i förskott.
Dagens låt kommer senare i eftermiddag och idag ska jag slå på stort med en gammal 80-tals klassiker.
Efter mitt tjat i de förra inlägget, om Hanna Hedlunds sätt att näst intill framföra sina låtar i körslaget precis på de sätt som de gjordes från början, så vad kan då passa bättre än att kalla henne för ja..... en WANNABE!
Ännu ett program avverkat och jag är chockad, arg och frustrerad. Hur fan tänker svenska folket? Jag har kommit fram till att dom inte tänker alls. Att dom är totalt tondöva. Och framförallt, dom går på alla dessa vedervärdiga pr-trick. Suck. Boring Boring Boring. Ni har säkerligen redan förstått att jag skriver om Körslaget 2009. Det är för mig förödande och pinsamt att folk har mage att ringa och rösta på något så tråkigt och okarismatiskt som Hanna Hedlund. Det snackas om värme, kärlek och norrland. Men va fan i helvete. Hon trycker ju hårt på att hjälpa ungdomar, och på att vara så naturlig som möjligt. Men bläsch säger jag åt sånt. Det där är bara för att hamna på löpsedlar och få sympatiröster. Äkta Norrlandskänsla det får jag av en kall bira, en stor prilla och en och annan ren i närheten av en kåta. Det här är fan inte särskilt norrländskt och dessutom är Hannas version av Sareks låt "Över eld och vatten" så tråkig att både jag och Krille överväger att snabbspola fram till omröstningen. Tycker visserligen inte att Eriks kör var så himla mycket bättre allt som allt i tävlingen, men ikväll då var dom det. Bäst alltså. Inget snack om saken. Dessutom är det lite go i Uddevalla-kören. Det känns stämningsfullt och som om dom vill roa mig. Till skillnad från Hanna som då under hela säsongen gjort en massa skumma låtval och valt ut gamla vänner till kören istället för att gå på talang. Ta bara den där hårfrisörskan. Det är ju för fan pinsamt.
Dessutom stör det mig något helt fruktansvärt att Hanna inte kan göra något spännande och nytt med sina låtar. Nej, vi sjunger dom rakt upp och ner som dom framförs i orginal så folket känner igen låten. Och så hoppas vi på flyt. TÖNT! Allt som allt är jag helt klar över att det borde ha stått mellan Robert Wells och Nanne Grönwall. Dom är åtminstone spännande att titta på och man ångrar inte att man slängt bort en bit över en timme på trams. För så känns det åtminstone nu. Det här vara bara banalt, tråkigt och fruktansvärt mycket bortslängd tid. Lägg ner Körslaget!
Jämför man årets startfält med föregående årets så borde man börjar prata om att lägga ner skiten. Joakim Cans i all ära.
){kind=link}