Haha. Jag är kvar hos Sara, suprise! Seb och Sanna är en gnutta sena så jag passade på att vara social. Vi har pratat allvar och strunt i snart 3 timmar. Ovanligt. NOT! Såhär kan det förövrigt se ut när jag och Sara har tråkigt en fredagkväll. Öl inblandat vill jag påpeka.
Det finns tillfällen i en blondin...oj, menade en människas liv då man kanske skulle tänkt till en extragång innan man antar vissa saker. Detta är ett sådant fall.
Cissi var ju som sagt här igår. Och tog en jävla massa bilder på mina bäbisar. Men ibland börjar jag undra om det kanske är som Sanna säger att jag har fel på synen och egentligen bara har en katt men som ser jävligt miffo ut. För visst är det två katter på den här bilden?
Det här mina vänner. Det är en dinosarie. Iallafall om man vill tro min kära vän Sebastien. Och det vill man, eller ja, det ska man. Iallafall om han får bestämma.
Eftersom jag har lovat att min blogg ska innehålla både lite allvar, lite film och lite snuskigt så vad passar då bättre än en allvarlig Robert Aschberg som läser en fräckis i ett tvklipp? Ingenting, vad jag kan komma på. Säkerligen är det många som redan sett detta, men eftersom det var ett klipp som klipptes bort från tvsändningen så kanske du ännu har missat det. Så jag bjuder helt enkelt på den ändå.
Ibland på jobbet så märks det att vi anställda (särskilt jag) börjar bli en aning övertrötta och flummiga efter ett par timmars arbetande. Efter ett halv arbetspass ikväll med diskussioner om t.ex camillas sexdrömmar, saras blondering, sannas kompis som kissar i sömnen och mammor som vill ha stock, så led samtalet in på mig. Och jag har för vana att alltid kläcka något som i min hjärna låter ohyggligt smart men som kommer ut en aning annorlunda. Idag var inget undantag. Ikväll blev det nämligen en försening på jobbet som ledde till att vi fick arbeta med ett projekt som är pain in the ass, och det på allvar. Och när jag jobbat ca en timme (klockan är cirkus 17) så stönar jag, frustar och fnyser. Jag har ont i halsen och känner mig som en strandad säl. Det är då jag kläcker den. Kommentaren som jag kommer bli mobbad för en lång tid framöver. Och som sagt, i min hjärna lät den fullt normal.
- Jag har en utter som värper i mitt ägg!
Vad jag egentligen vill ha sagt med den repliken är det ingen mer än jag som vet. Och tur är väl det.
Hockey-Göran var en spänstig man som levde i ett litet samhälle vid vänerns strand som gick vid namnet Karlstad. Han hade ett fåtal vänner men försökte sig ofta på att skaffa nya eftersom han hade en social personlighet. En dag var Hockey-Göran på väg till Karlstad Centrum när han fick syn på en ful kärring som stog och hängde en bit längre in i buss 3 från Stockfallet. Hans nackhår reste sig och han fick en stickande känsla i magen. Han mådde illa. När kärringen tog sig förbi honom i bussen för att gå av vid sin hållplats kunde han inte hålla sig längre. Hennes kroppsodör stank något förskräckligt och kändes som en kombination mellan urin och för stark myskparfym. Han spydde. Rakt över kärringens bruna kappa som nu istället såg ut som en 70-tals gardin med Hockey-Görans orange-gula spya som kontrast. Kärringen tittade på honom och fnissade. Han fnissade tillbaka. Sen den dagen går inte Hockey-Göran på hockey längre och kallas inte längre för Hockey-Göran. Bandy-Britta hade fångat upp hans spya på sin kappa och på samma simpla vis även vunnit hans hjärta. Det här var sagan om när Hockey-Göran blev Bandy-Brittas livskamrat.
När jag och tjejerna var inne på Hemköp i fredags för att Sara skulle veckohandla(?) och jag skulle köpa grunden till skaldjurssoppan så mötte vi en norsk vän. Han var av rasen (skinn)apa och hette Ole. Men enligt hans stamtavla tillhör han rasen "Frukt & Grönt", vilket jag inte reagerade på förrän jag kom hem och skulle lägga in den här trevliga bilden på honom. Det konstigaste är väl egentligen att han var så billig att ta med hem, kanske beror på att han inte är rumsren? Eller har prostution blivit så billigt?
Var ju som sagt hos Sara i lördags och gjorde skaldjursmiddag. Har dock helt glömt bort att jag faktiskt tog en bild på Sara mitt i dödandet av mördarmoroten Sven. Jag trodde att han skulle attackera oss. Tur att Sara hann före med kniven och stoppade det hela. Man vet aldrig på vilket humör en morot är förrän det är försent.
Skrev igår eller ja, inatt, att jag skulle dela med mig av en bild som togs på IKEA förra helgen. Passade på att lägga in bilden på datorn idag när jag ändå inte kan träna. Så här har ni min bild på en mycket egendomlig liten "gnagare"...
Vad säger du Cissi. Kanske kan vara ett jobb för dig i framtiden. NK-tomte är minsann inget dåligt jobb, säkert välbetalt också. Och tänk att gå och bli Lisebergskanin till sommarn. Kalas det!
Det här är första julen på flera år som jag och min mamma inte rök i luven på varandra. Jag är fan riktigt jävla imponerad. Vanligtvis slutar varje julafton med att vi skäller på varandra så hårt att pappa är den som gråter av våra grova ord. Ändå ska mamma vara glad att jag inte tagit till dessa;
Din mamma är så fet att hennes navelludd används vid tillverkning av täcken.
Din mamma är så fet att varje gång hon går förbi tvn missar man en långfilm.
Din mamma är så fet att hon använder ihoprullade madresser som tamponger.
Din mamma är så fet att hon har ett eget postnummer.
Din mamma är så fet att hon beställer mössor av de som tillverkar cirkustält.
Din mamma är så fet att det bor en apfamilj i hennes könshår.
Din mamma är så fet att hennes flatlöss har etagevåning.
Din mamma har såna hängbröst att Dumbo är avundsjuk.
Din mamma är så ful att det ser ut som hennes nacke har spytt.
Din mamma är så rynkig att hon får skruva av sig hattarna hon använder.
){kind=link}