| |
Den här dagen har verkligen varit knasig för mig. Jag vet inte riktigt om jag kommit in i ett stim av skumma saker som händer i min omgivning. Är så glad att jag åtminstone har något trevligt att se fram emot i framtiden. Och nej, du som undrar. Allt är kalas mellan mig och Kristian. Är absolut inte det som strular för mig. Som tur är, skulle väl inte förvåna mig om det gick åt helvete det också. Eller va fan säger jag? Klart som tusan att det kommer gå bra mellan oss. Har ju inte varit några problem alls senaste tiden, förutom att mitt humör är som det är. men det är ju åtminstone sånt som går att ordna upp.
Imorse fick jag något annorlunda för mig. Jag ringde upp Smådjurssjukhuset på Färjestad och beställde tid för båda min änglar. Tycker det är på tiden att jag visar dom att jag verkligen älskar dom och vill att dom ska ha det bra. Så på måndagmorgon ska mina solstrålar till farbror doktorn. Tyson kommer nog lida mest, med tanke på att dom ska knipsa bort hans "balls". Stackars lilla vännen! Sova borta hela dagen utan varken matte, husse eller Nora. Men det ska nog gå bra. Matte har ju varit gullig nog att ta ledigt från jobbet så hon kan vara hos honom när han vaknar upp ordentligt på eftermiddagen.
Nora däremot ska bara på en vanlig rutinkontroll. Hon har ju inte varit där sen hon flyttade hem till mig för snart 1½ år sedan och det är ju ett tag sen. Sen ska jag passa på att vaccinera båda mina charmtroll också. Man vet ju aldrig vad för skit jag drar med mig hem när jag är ute och lufsar. Vill ju inte att dom ska drabbas av pest eller något annat skit pga mig. Skulle dö om jag orsakade att dom mådde dåligt.
Efter bokningen av tid och sådär så drog jag mig till stan. Mötte upp Therese som kommit hem från Norrland. Nu äntligen! Skönt att få prata lite och bara låta det mesta rinna av. Var precis vad jag behövde. Vi gick och lunchade på Lilla Saluhallen. Blev en god kyckling och fetaost-sallad med currydressing och när vi satt där och mumsade så dök min älskling upp också. Han hade varit på skolan och kom för att göra oss sällskap och samtidigt passa på och berätta att han inte tänkte vara hemma under kvällen idag. Snyft. Skulle alltså få äta min kvällsmat ensam då han inte kommer hem förrän vid 11. Snyft igen. Saknar honom redan vill jag lova. Konstigt hur man kan binda sig till någon så fort, inte sant?
Sen var vi till djuraffären och köpte en ny resebox till Tyson + ett halsband (Han fick ju trots allt vara utan när Nora fick ett halsband för ett par veckor sen). Dessutom köpte vi en liten rosa säng till Nora där hon kan ligga och sova. Hon är ju trots allt våran lilla prinsessa.
Efter shoppingen så gick jag och Therese till jobbet och älsklingen åkte hem för att packa ihop lite saker han skulle ha med sig till Degerfors. Han och Robin skulle tydligen på fotboll ikväll, eller var det hockey? Tja, jaja, jag lyssnade väl bara med ett halvt öra när han berättade. Nåväl, jag och Therese var på jobbet tidigt och drack varsin choklad och myste lite i köket innan alla andra dök upp. Pratade lite om tvprogram som nu förtiden är min drog och last när jag faktiskt inte har tid eller pengar till att festa eller umgås med mina vänner. Dessutom blir det annorlunda när man blir sambo. Man känner sig faktiskt lite tofflig.
Gick iallafall inte så bra på jobbet idag. Servern krånglade en hel del, Therese blev upprörd när hon inte fick några samtal, jag fick bara prata med en massa pensionärer utan barn (kvoten jag INTE sökte) och sen hände det som fick min kväll i gungning. Jag gick på toaletten för att göra, ja, ni vet vad. Och där var den. Första gången på riktigt på 2 ½ år så var den här. Min mens!? Vad i helvete skulle jag göra? Där stog jag på jobbet, utan bindor med en 2 års efterblivande mensblödning. Jag fick ju skamset söka upp min chef och berätta läget. Min älskade Emma var så sött och sprang ner till stan och köpte bindor till mig. Gulliga du! Men det hjälptes inte. Mådde inte alls bra.
Nu sitter jag hemma. Chocken har nyligen lagt sig. Var till och med tvungen att ringa sjukvårdsupplysningen för att prata med någon. Det är verkligen ingen skön känsla när den är tillbaka när man vant sig av med den. Och alla på jobbet som gick omkring och sa GRATTIS. GRATTIS!?! Vadå jävla Grattis? Ni anar inte vad jag går igenom. Det är hemskt och otäckt. Ska nog till gynekologen nu i nästa vecka. I really need some help.
Så nu sitter jag här igen. Ännu en onsdagskväll som slutar med Greys Anatomy. Skönt att man på något sätt redan ikväll kan uppsöka sjukvården. Damn, im low :(
För att muntra upp mig själv lite så letade jag på en gammal goding. Ni minns väl?
|
|
){kind=link}
