Har precis sett klart på tre avsnitt av serien "En fyra för tre" samtidigt som jag cyklat min mil tillsammans med Morgan. Jag börjar komma in i den där fasen då det inte känns så tungt längre. Sen beror det ju givetvis på hur mycket man har cyklat tidigare och vad man ser på tv. Käkade nyss min lunch bestående av resterna från igår. Tonfiskgratängen har helt enkelt satt sina spår i min mun och jag fullkomligt vattnas i munnen när jag tänker på det. Låter nästan som ett sjukligt beteende men sen är det ju faktiskt mat som är min last och inte godis eller liknande som för många andra. På ett sätt är det väl bra att jag inte är så sötsugen men det är fruktansvärt att inte få äta en del maträtter. Jag har till exempel inte ätit en pizza, kebab eller liknande på 2 hela månader. 2 månader!? Vet ni hur bra det är för att vara jag? Jag som älskar kebabpizza med vitlökssås. Jag är en kämpe! Igår fick jag hör att jag är en av de människor (som personen känner) som har mest energi och styrka. Att personen i fråga sa det till mig gjorde mig oerhört peppad och nu jävlar ska jag klara av att fixera mig vid mina mål. Jag vet vad jag vill ha, men hur jag ska ta mig dit är en annan femma. Jag har iallafall bestämt mig för att inte ge upp, inte en gång till. Jag är för bra för att ge upp!

Grattis till dina - kilon! Själv har jag tappat ca 3 än så länge men känner mig redan jäkligt mycket läckrare än innan.Men jag måste erkänna att jag är avundjuk på din Morgan. En sådan man skulle jag också vilja ha i mitt hus. ;) Kämpar för tillfället med en hemtenta som ska in till veckan. När ska vi dricka kaffe nästa gång då?

Där hade vi en serie till jag vill ha ha ha :D