Så var det ännu ett tag sen jag orkade mig på att uppdatera. Kanske är det för att veckan som gått varit otroligt påfrestande för mig på många sätt och vis. Annars skulle jag gissa på att jag helt enkelt inte har haft motivation till det. Har kommit in i ytterligare en period av nedstämdhet och ångest. Men det går över, bara jag tillåter mig själv att må bättre. Det vet jag.

Den här veckan har jag antingen kommit hem sent på kvällarna alternativt sent på eftermiddagen och helt enkelt varit för slut för att orka tänka blogg. Har haft för mycket annat i huvudet. Som sömn tex. Senaste veckan har jag jobbat dagtid. Något jag absolut inte är van vid. Senast jag jobbade dag var förra sommaren och då var det endast ett fåtal tillfällen. Efter den här veckan har jag förstått varför det blev så. Jag orkar mig helt enkelt inte upp på morgonen. Dessutom slutar kvällarna alltid med att jag får feber och fruktansvärd huvudvärk. Önskar att jag var som min mamma. Hon kan jobba vilka suspekta tider som helst och ändå vara tipp-topp. Åtminstone verkar hon må tipp-topp. Kanske är de det som skiljer oss båda åt. På henne syns inte smärtan, medan jag inte gör någon hemlighet av min.

Söndagen (förra helgen) slutade på ett mycket påfrestande sätt för min del. Visst sen tidigare att Kristians föräldrar skulle dyka upp för att överlämna en massa saker som vi fick ärva när Kristians farmor gick bort. Däremot var det meningen att jag skulle jobba så jag skulle egentligen inte vara hemma. Dock fick jag ju problem med min mage efter Thaimaten på lördagen så jag tog mig knappt ur sängen. Låg i sängen hela förmiddagen och halva dagen och såg på "Livet enligt Rosa". Ja, jag vet att jag egentligen är ett barn i vuxenutstyrsel. Men jag säger som min pappa alltid säger. Man ska vara barn så länge man kan. Fick iallafall motvilligt ta mig upp ur sängen på eftermiddagen när dom dök upp och leka frisk och kry. Det gick bra fram till jag började kallsvettas. Kände mig inte fit-for-fight. Ville bara dyka ner i sängen igen och bli uppassad. Något som Kristian förövrigt är asbra på att göra. Ställa upp för mig menar jag.

På måndagen var jag däremot lite bättre i magen och tvingade upp mig tidigt den morgonen. Skulle till jobbet och påbörja mitt dagsschema som jag närmaste veckan kommer fortsätta att gå på. Börjar 9 på förmiddagen och jobbar åtminstone till 16 eller gärna längre som min chef säger. Det är tungt för en nattmänniska att ta sig upp klockan halv 8 på morgonen för att åka till jobbet. Att man dessutom inte pratar med privatpersoner utan växeltelefonister och skumma egen företagare gör att jobbet känns om möjligt ännu jobbigare. Nej, jag garanterar att detta är inget jag skulle utsätta mig för om det inte var för pengarna och timmarna. Det enda positiva som hände i måndags var att jag äntligen, och jag menar verkligen, ÄNTLIGEN, fick köpa min tv-box. Jag har tjatat om den där boxen sen i December då vi var en sväng till min syster och Micke i Täby och iaktog deras. Damn, den är het. Och perfekt för en kvällsarbetande tvfreak som mig. Behöver jag tillägga att jag var helt i extas?

 


Tisdagen såg ut på ungefär samma sätt. Gick upp tidigt. Jobbade. Jag åkte hem vid 16-tiden och somnade som ett barn på julafton helt matt. Vaknade 1½ timme senare av att Kristian höll på med något i köket. Störande. Gick upp och såg på Ugly Betty och Desperate Housewives medan Kristian fick laga maten. Gott vart det inte, men helt okej. Dock var det mitt fel som inte lärt upp min husman bättre när det kommer till matlagning. To bad, inte sant? Det bästa på hela dagen var när jag vaknade upp och såg till min stora förtjusning att Nora äntligen förstått varför vi har en rosa kattsäng i hallen.



Eftersom Nora hamnade på en bild (eller egentligen är det två) så måste jag slänga in en på Tyra också. För annars så kommer jag troligen återigen få en utskällning för att jag inte visar ömhet till bägge min busfrön.



Nåväl, tillbaka till berättandet.

Onsdag var jag äntligen ledig. Valborg var det också om det är någon som har missat det. En helt onödig "högtid" enligt mig så jag bojkottade skiten och stannade hemma istället. Jag och Kristian hade bestämt med min vän Cissi att vi skulle vara hemma hos oss och äta middag. Dock ringde Robin från Kristians jobb och han fick sticka iväg och jobba ett par timmar. Så middagen blev sen, nästan för sen. Jag höll på att dö av sömnbrist på kvällskvisten. Dock hade jag och Cissi en trevlig dag, som alltid när vi ses. Vi började med en shoppingtur på stan. Fick med mig mycket fint hem. Både kläder och smycken. En bra shopping-dag. Dessutom kom jag billigt undan, haha. Det bästa med shopping är när man tjänar på den.




Efter shoppingen så drog vi hem till mig och såg på tv och snackade en massa skit. Speciellt om folk. Det är vi riktigt bra på. Vi är ju trots allt tjejer så varför klandra oss? Finns det något tjejer är bättre på än att snacka skit. Jag kommer inte på något just nu. Eller jo, möjligen shopping. Nåväl, tillbaka till det jag skulle berätta om. Jag och Cissi satt som sagt hemma hos mig och såg på tv. Var verkligen ingenting att se på. En massa dötrista kulturprogram. Vi zappade och plötsligt så hittade vi något av värde att se på. På den enda finländska tvkanalen vi har på boxen. Skulle vilja påstå att det var den finska motsvarigheten till "Singing Bee" som tv3 motvilligt visade nu under vintern/våren. Kanske blir det annorlunda när man inte riktigt förstår? Kanske blir det bättre när den manlige programledaren har rosa skjorta och står med armarna i sidan och dansar när de tävlande sjunger? Kanske blir det roligare när det är en manlig deltagare i blå t-tröja som heter Emelii? Förmodligen. Jag och Cissi höll lagom nivå på skratten tills den kvinnliga programledaren skakade på huvudet till en av deltagarna (som troligen har ett mycket svensk-klingande sexuellt namn) och stönade fram "Jucka Jucka Jucka".  Då brast allt och vi fick byta kanal. Damn, säger jag bara. Detta program ska jag sätta på inspelning varenda onsdagkväll.

Kvällen slutade med att Kristian kom hem. Vi lagade fläskkarré med potatisgratäng och hallomiost och käkade. Jag fick ont i magen och Cissi i huvudet. En lyckad valborg. Och tänka sig, jag lyckades få ont i magen och Cissi i huvudet, utan att vi drack alkohol. Fan vad vi tjänade pengar på den bakfyllan.

Torsdagen tillbringade jag och Kristian framför boxen. Hela dagen. Eller nej, nu ljög jag. Vi såg en stund på video också. Det blev kort sagt en kort dag och en massa tvtittande. Sa jag att jag inte var onykter på onsdagen?

Slutligen slänger jag upp lite bilder från förra helgen. Förfest och Krogbesöket som slutade sorgligare än det började. Såhär heta är vi när vi dricker. (Vill förövrigt tillägga att kvalitéen på bilderna inte beror på att vi var askalas, utan att kameran inte tål min hantering) Hemska sanning:




          
          Datum: 2008-05-03 | Tid: 11:14:19 | Kategori: Dagbok | Kommentarer: (0)







 
Kommentera Inlägget:
 

 

Namn: Spara?

E-Mail:

Blogg:

Skriv:




Trackback