| |
Just det. Glömde ju berätta den glada nyheten. Idag när jag åkte in till stan för att möta Camilla för våran lunch/fika så ringde min mobil. Det var min lärare i Historia som ringde. Och turligt nog var det inte för att skälla på mig, snarare tvärtom. Han sa att jag har talang för att skriva och att han absolut tycker att jag ska fokusera på de lite svårare frågorna som ger VG/MVG istället för G-uppgifterna. Han tror på mig, och det gör mig så in i helvete glad. Så imorgon ska jag försöka avvara lite tid till att titta lite på nästa veckas uppgifter. Denna veckans har jag ju faktiskt redan gjort, flitig som jag är.
Sen hade jag faktiskt ännu ett givande samtal idag. På väg till Eva. Det var med Andreas. Min allra finaste och bästaste Andreas. Han räddar mig alltid när jag är på väg att falla ned i dvala. Han är mitt uppåt-tjack skulle man kunna säga. Jag är glad att han finns där för mig och räddar mig när jag sätter mig själv i alla dessa sjuka situationer. Han är världens bästaste vän.
|
|
){kind=link}
