|
Känner mig, som min mamma brukar säga, som om jag inte ens är värd lika mycket som skiten under skon. Varför? Det behåller jag för mig själv. Har aldrig känt mig så nedsmutsad och trampad på förut. Eller jo, en gång. Men den historian tänker jag inte heller dra upp en gång till. Kommer troligen inte blogga på ett tag framöver. Behöver självläka. Uppmuntran får härmed ske via sms och telefonsamtal. |
|