Minns så väl när den här filmen gick på tv när jag fortfarande bodde hemma hos mamma och pappa. Jag var hemligt kär i Johan Widerberg, eller föresten, VAR, jag ÄR hemligt kär i honom. Fast inte så länge till eftersom hela min bloggläsarskara numera vet om det. Suck. Klumpigt gjort av mig. I vilket fall som helst så är den här filmen en gammal klassiker. Den innehåller en rad olika bra skådisar och även om berättelsen i sig är ganska djup, så är den vacker på något mystiskt sätt. Inget mästerverk, även om jag önskar att jag kunde säga det om den. Jag mindes den så himla mycket bättre än den var när jag såg den idag. En liten besvikelse men det var ändå värt det. 3 av 5 möjliga + ett extra pluspoäng till min gamla barndomskärlek. (och JA, Cissi, jag vet att han är blond)

Haha.. Jo han är blond men jag har varit förtjust i honom också sen barnsben. Han är väl ett blondt undantag för oss båda :)