| |
 |
|
| |
Återigen har jag varit snål med mina topplistor och därför slänger jag, för andra gången i rad, in min 10 i topp-lista. Och som vanligt kommer den innebär de 10 bästa ljudupplevelserna under veckorna som gått. - Rolandz - Blue Blue Moon
- Kid Cudi vs Crookers - Day 'N' Nite
- Gathania - Get It Out
- Carola - På Egna Ben
- Daddy Yankee - Gasolina
- U2 - With Or Without You
- KICK - Ge Mig Lite Mer
- DiscoCrew - Husvagn
- Måns Zelmerlöv - Hope and Glory (Akustisk)
- Ronan Keating - When You Say Nothing At All
|
|
|
|
| |
Fick ett erbjudande via Bioklubben att ta med mig en vän och gå och se The Proposal på förhandsvisning under tisdagen. Och inte är jag den som bangar bio inte. Speciellt inte när det är gratis. Dock var jag måttligt entusiastisk till just den här filmen. Ännu en skådis som jag helt enkelt inte kan med. Sandra Bullock. Huah. Men va fan, filmen var gratis och jag fick lite kvalitetstid tillsammans med en vän, så what the fuck.
Jag valde att ta med mig Krille och efter vår 4 timmar långa shoppingtur i tisdags så var vi alltså iväg. Något jag absolut inte ångrar idag. Filmen var sjuktbra. Jag skattade, och det med hjärtat. Och mitt ogillande av Bullock var som bortblåst. Vet inte om hon gått en charmkurs eller vad som hänt, men jag stod ut med henne. Ryan Reynolds är som vanligt helt underbar, även om det är ovant att se honom i en vuxen roll. Han har ju tidigare varit min "Van the Man". Men den som skulle få alla filmpriser i världen är Betty White. Ni vet Rose från Panthertanter? Hon var outstanding och hon fick mig till och med att skratta så hårt att tårarna rann på en del ställen i filmen.
Jag skulle troligen inte tipsa någon om att se den här filmen på bio av den enkla anledningen att det är så jävla dyrt. Men jag tycker den är ett jävligt bra filmval om man ska ha en mysig hemmakväll med lite polare eller varför inte med sin käraste. För att vara en komedi är den jävligt bra och den slutar på en 4a i betyg.
|
|
|
|
| |
Innan min och Sannas shoppingtur igår så tog vi en avkoppland stund i solen tillsammans med Nora. Vi tog med oss en filt ut i gräset och satt där och myste i någon timme. Detta är resultatet efter min timme i solen. Jag är sällan i solen, men när jag väl är där, då tar den. |
|
|
|
| |
I tisdags bestämde jag mig för att ta en ride på stan tillsammans med min Krille för att göra diverse inköp. Vi började med en lunch på Nya Peking och därefter en kort visit på Waynes med Sandra, Mikaela, Jesper och Alvin. Därefter började vi vår shoppingtur där det inhandlades både det en och det andra.
Dagen därpå (igår med andra ord) hade jag fått blodad tand och jag begav mig till stan i sällskap med Sanna för att göra ännu fler inköp. Det är ju trots allt ganska kul (och lätt) att spendera pengar. Och med tanke på min ganska schyssta utdelning på skattåterbäringen tyckte jag inte att det var mer än rätt att jag fick unna mig något för en gångs skull. Så nu jävlar snålades det inte. Efter några timmars kring vandrande mötte vi upp Cissi och Sanna tog ett snabbt avsked för att åka hem till Edsvalla igen. Cissi och jag åkte hem till mig och Krille där vi åt kex och färskost. Gott och mättande.
Imorse hade jag ännu inte gjort tillräckligt med inköp så jag och Krille tog ännu en ride på stan och det inhandlades diverse presenter. Dessutom hann jag med en runda på systembolaget inför midsommar och det var välbehövligt. Iallafall om man begrundar hur mycket jag drack på studenten och ändå inte fick till min fylla. Så midsommar, det är då det gäller.
Nu känns det ändå som om jag har gjort all shopping som krävdes för min del och jag känner mig ganska nöjd faktiskt. Här följer en lista på det som inhandlats senaste dagarna (bortsett presenterna som förblir hemliga): - 4 st Linnen på Gina Tricot (Svart, Lila, Brunt, Oranget)
- 1 st Randig Tunika med knytning på Gina Tricot (Mörkblå, Vit)
- 1 st Tunika med knytning på Gina Tricot (Korall)
- 2 st Leggings på Indiska (Svarta)
- 2 st Jeansleggings på Kappahl (Mörkblå, Ljusblå)
- 1 st Sjal på JC (Regnbågsfärgad)
- 1 par skor på Skopunkten (Vita)
- 6 st trosor på Lindex (Svarta, Vita)
- 4 par Örhängen på Ur & Penn (Svarta, Silver)
- 1 par Örhängen på JC (Regnbågsfärgade)
- 1 st Halsband på Ur & Penn (Silver)
- 1 st Body Scrub Coconut på TheBodyShop
- 1 st Body Lotion Coconut på TheBodyShop
- 1 st TIGI Bed Head Brunette Goddess Shampoo på en hårsalong
- 2 st Depend Nagellack på Lindex (Ljuslila, Korall)
Har säkerligen glömt någonting, men det är vad jag minns för stunden. Är oerhört nöjd med mina inköp men nu lär det dröja innan jag behöver shoppa igen. Iallafall den här typen av saker. |
|
|
|
| |
Nästa film i raden var en komplicerad historia. Första halvtimmen sitter jag och Krille frågande och tittar på varandra då och då och funderar på om vi ska stänga av. Men som sagt, jag har svårt för det där att avbryta filmer om det inte finns väldigt goda grunder att behöva göra det.
Filmen tar dock fart efter ett tag och ja, det finns en del twister som jag gillar skarpt men den är helt enkelt lite för tung för mitt tycke och smak. Clooney är genial i sin roll, men ja, filmen gör honom inte rättvis. Det tar alldeles för lång tid för mig att förstå vad som händer och på den långa vägen har jag tappat intresset. Så filmen får i slutändan inte mer än en 2,5 av mig. Snopet med tanke på rollistan. |
|
|
|
| |
Under förra veckan så började våra tvserier ta säsongsuppehåll så då passade det sig utmärkt att vi tog oss en och annan filmkväll och den första i raden vi såg under dessa kvällar var denna. Redan när Woody Harrelson syns i bild för första gången så stönar jag rakt ut. Jag ångrar genast filmvalet men det är försent. Jag får helt enkelt ge filmen en chans. Precis som jag känner för många andra är Harrelson en skådespelare som jag dömt på förhand. Jag har sett honom i en del tidigare filmer och har, som ni säkert redan förstått, aldrig gillat honom. I bland förekommer det att jag ser filmer och totalt ändrar uppfattning om skådespelare som jag under lång tid ratat men inte denna gången.
Filmen suger, för att uttrycka sig mildt. Den är så in i helvete dålig att jag och Krille istället sitter och fäller dömmande kommentarer filmen igenom. Det var länge sen jag såg en så dålig film. Finns egentligen inte mycket mer att säga än så, så jag sätter punkt här. En 1a. Kort och konsivt. |
|
|
|
| |
För ett par månader sedan försökte jag och Krille oss på att se filmen "Män som hatar kvinnor" på bio. Det gick sådär, som några av er kanske minns?
När jag var ute och slirade ihop med några vänner för ett par veckor sedan så hade jag pushat på Krille att han skulle se DaVinci Koden så vi kunde gå på den här filmen så småningom. När vi för två veckor sedan firade vår 2,5 års dag så passade vi helt enkelt på att utnyttja att vi hade två biljetter till godo. Jag visste inte särskilt mycket om filmen sen innan förutom att den var ett fristående verk och att vår svenska Hollywoodstjärna Stellan Skarsgård spelade i en av rollerna. Och eftersom det finns två svenska stjärnor i Hollywood som jag fullkomligt älskar,och den ena av dom är just Skarsgård, så föll det sig naturligt att det blev just denna filmen vi såg.
Filmen var inte alls som DaVinci Koden seg på sina ställen, den hade ett jämnt flöde och den känns absolut inte så lång som den faktiskt är. Stellan spelar utomordentligt bra och likaså Tom Hanks och när jag lämnar biosalongen får jag en stickande känsla av att vilja ha mer. Jag kommer på mig själv att undra när den tredje filmen ska spelas in.
Historien är bättre än den i DaVinci Koden och den kommer även sluta med bättre betyg än den filmen. 4 av 5 är den värd, och jag hoppas att det är många fler än jag som är villiga att betala för att se den här filmen. För jag resonerar på så sätt att ju fler som ser den, desto snabbare kommer nästa del i serien. |
|
|
|
| |
Under vårt besök i Degerfors hann jag faktiskt även med att se en film. En film som jag haft i min ägo ett tag men inte tagit mig för att se. Anledningen? Scarlett Johansson. Som ni stammisar redan vet så klarar jag inte av henne. Det är något med hennes agerande på vita duken som gör mig närvös. Men för att vara lite social och trevlig föreslår jag iallafall för mina svärföräldrar att vi ska se filmen.
Filmen är väl ganska charmig på sitt eget lilla vis, men den är verkligen inte en film i min smak. Jag blir närvös redan i början på filmen. Eller ja, jag tror att det började i samband med att Scarlett gjorde entré. Jag tål henne inte helt enkelt. Jag fick inget särskilt intryck av filmen, men kanske beror det på min mardrömsvistelse i övrigt i helve.... oj, jag menade Degerfors.
Minns knappt filmen såhär i efterhand så tycker det är oetiskt att jag ens försöker mig på att ge den ett betyg. Men nåväl, nu vet ni iallafall att jag sett den. |
|
|
|
| |
Sen kom helgen och med den, alla måsten. Jag hade sen länge lovat Krille att vi skulle åka till Degerfors en sväng för att hälsa på hans familj men det hade helt enkelt inte passat eller funnits tid. Men när denna helgen kom så hade jag inget större val. Krilles morfar fyllde 90år och det skulle firas på traditionellt vis med hela släkten. Suck. Jag som hatar att sova borta. Och som dessutom bara känner mig i vägen i närheten av Krilles familj. Suck, igen. Och precis som jag förutspått så blev helgen en mardröm, åtminstone för mig.
Det hela började med en tågresa.....
Efter ca 10 minuters åkande på tåget så ringer Krilles pappa. Han informeras om att tåget är ungefär 10 minuter försenat och därefter nämns i förbifarten att det vankas lunch när vi är framme. Krille som är nyfiken frågar vad vi ska äta och får till svar att det blir fläskpannkaka. GREAT!? Det är min vanliga tur som är framme och spökar. Jag som HATAR allt vad pannkaka heter, luktar och framförallt smakar. Krille som känner mig ganska väl efter våra 2,5 år tillsammans påpekar detta och säger efter att ha lagt på luren att vi får något annat istället.
MEN, när vi sen kommer fram till Degerfors, kommer hem till det söta pitoreska huset och ska sätta oss till bords så är det givetvis upplagt på det viset att jag ska sitta där i mitt egna lilla hörn vid köksbordet och skämmas. Krilles mamma, pappa och Krille ska givetvis äta pannkaka ändå och jag får istället en tallrik köttbullar. Snacka om att känna sig felplacerad.
Dagen därpå sticker Krille iväg på en heldag på Bodaborg tillsammans med jobbet och jag får i uppgift att klara mig ensam hemma till senare på eftermiddagen. Eller ja, inte helt ensam. Tillsammans med Krilles föräldrar givetvis. Någon timme efter att Krille gett sig iväg så kommer hans föräldrar in till mig där jag sitter och läser en bok och informerar mig om att vi ska åka och hämta maten till kalaset. I klädd gårdagens kläder, osminkad och med håret som ett skatbo följer jag motstridigt med i bilen till ICA. Därefter informeras jag om att vi ska åka direkt till Krilles morfar för födelsedagsfirandet. Där sitter jag alltså, ofräsch, oduschad och i gårdagens kläder och ska nu träffa hela släkten. JIPPIE!!!!!!
Väl framme hos Krilles morfar kommer nästa katastrof. Vi ska äta födelsedagslunch. Den dukas fram och vad märker jag då? Jo, det ska serveras potatissallad och kallskuret. Ännu ett glädje besked med tanke på att jag är laktosintolerant och blir grymt dålig i magen av laktosprodukter. Men vad gör man. Jag fick helt enkelt pilla i mig salladen ändå och sätta på fejksmilet. Efter lunchen serveras efterätt. Äntligen tänker jag och hoppas på att detta ska gå bättre så att jag åtminstone kan äta mig mätt på någonting. Då kommer nästa överraskning.
Efterätten är nämligen jordgubbar, vaniljglass och grädde. Vad i helvete!? Jag HATAR jordgubbar och som sagt, jag är fortfarande laktosintolerant vilket mina svärföräldrar vet sen länge. Denna gången kan jag inte hålla mig utan säger generat när rätten ställs fram i glas på borden att jag inte kan äta den pga grädden och glassen. Blir då istället erbjuden jordgubbar som även det, mina svärföräldrar är väl informerade om att jag hatar. Suck. Den här helgen kunde inte ha blivit mycket sämre.
Eftermiddagen rullar på. Krille kommer dit efter ungefär 5 timmar på Bodaborg och är helt slut. Det vankas fika och där serveras det tårta (som jag givetvis inte kan äta då den innehåller grädde), bullar (som innehåller smör) och diverse kakor (som även de innehåller smör). När jag och Krille 4 timmar senare sitter på tåget hem så skriker min mage av obehag. Den har blivit påfrestad något helt enormt under veckan som gått, och ja, den behöver precis som jag vila.
Behöver jag tillägga att helgen var fruktansvärd? |
|
|
|
| |
När fredagen sen kom så var jag, som ni säkert räknat ut, inte särskilt glad efter studentfirandet. Detta rådde jag bot på genom att beställa diverse förnödenheter online. Det är trots allt så jag behandlar min ilska. Genom shopping. Eller ja, jag kan shoppa utan att vara ilsken också, men det är en härlig känsla att göra ett eller annat kap och det lindrar min smärta oerhört. Detta är vad som klickades hem:
Jag vet, jag vet. Det var inte särskilt länge sen jag gjorde mitt kap på tradera på de första tre säsongerna av denna, enligt mig, briljanta serie. Men precis som vanligt ligger jag inte på latsidan och har nu endast ca 8 avsnitt kvar att se på säsong 3, så vad passade då inte bättre än att klicka hem dessa två godbitar.
Sen får jag väl erkänna att jag har en viss dragning till böcker som antingen har verklighetshistoria eller sex i sig. Så med några enkla klick på skärmen fick jag även hem dessa pocketböcker som ska läsas intensivt under mina 4 långa semesterveckor. Jag behöver trots allt komma in i mitt läsberoende igen. Det är så mycket bättre än allt mitt tvtittande. Och dessutom går det ju knappt något bra på tv under sommarhalvåret. |
|
|
|
| |
Sen var det ju som sagt även studentkalas i Karlstad förra veckan. För exakt en vecka sen faktiskt. Studentfirandet blev dock inte riktigt vad jag hade förväntat mig.
Firandet för min del började redan vid 13 på eftermiddagen. Jennie, Richard, David och Seb skulle springa ut vid 14 men eftersom det alltid är så in i helvete mycket folk vid skolan var det lika bra att vara ute i tid. Jag och Krille packade en stor ryggsäck med diverse drickbart som skulle förtäras senare på kvällen och begav oss iväg för att möta upp Lina, Sandra och Sanna. Väl vid skolan var det, precis som vi trodde, en sjuhelvetes massa folk. Vi begav oss in i folkvimlet men delade upp oss i två grupperingar. Sandra och Lina ville tillbringa mest tid med Richard och vi andra med Seb så det fick helt enkelt bli en uppdelning. Jag, Sanna och Krille träffade på Sebs mamma Madelene i vimlet och tog emot Seb med behag när han kom utspringades. Han fick både en panda och en flaska Wirre och verkade glad för det. Sen letade jag upp David, gav honom en spindel, sen Richard, gav honom en flaska vin och slutligen Jennie, som fick en kram.
Vi mötte upp de andra tjejerna igen och vi började fundera över nästa steg på schemat. Valet blev en busstur som var utan desslike. Tröttsam, Varm och Seg så in åt helvete. Efter föregående års bussåkande på just studentdagen borde jag ha insett att detta var en dum idé. Efter närmare en timmes väntan på bussen och I bussen så gav vi upp och gick istället. Upp till Emma och dumpa av all alkohol för att sedan bege oss till systemet för ännu mer inhavande. Det gäller att ligga på topp som jag brukar säga.
Efter systemet var det dags för oss att vinka hejdå till Sandra som skulle bege sig på en shoppingtur och vi andra som skulle styra vår kosa mot Råtorp där Jennie väntade på oss tillsammans med sin familj. Hon är nämligen rätt söt den där Jennie och hade bjudit in både mig, Krille, Sanna och Lina på studentmottagningen. Vi åt och drack och kände oss uppfyllda till bredden när det var dags att återigen åka in till Emma för att påbörja supandet. Ingen student utan en rejäl fylla. Oavsett om det är din egen eller inte. Mohahahaha.
Dock blev ju som sagt inte kvällen som det var tänkt. Väl hemma hos Emma blev vi ett gäng på sammanlagt 7 personer. Jag, Krille, Sanna, Emma, Sandra, Mikaela och Lina. Jag fick agera DJ och spelade en hel del gamla godingar och även en del sköna nyheter (mer om det om en stund då jag ska uppdatera min 5-i topp). Dock gick det trögare på alkoholfronten. Den kvällen drack jag 9 cider och 2 groggar och blev jag fuller då? Nej, självklart inte. Så när de andra beslutade att förfesten var över och att nästa anhalt var Glada Ankan, så var jag måttligt road. Men men, man kan inte alltid få det som man vill. Jag, Krille och Sanna tog nattbussen hem tillsammans efter att ha ätit nattamat på Alpina och så slutar historien.
Såhär i efterhand ångrar jag att jag överhuvudtaget drack den där kvällen. Alkoholintag utan fylla leder ingen vart. Och som sagt, kvällen sög. Men Jennie mottagning var bra mysig iallafall. Tack gumman återigen för att du bjöd in mig. Det känns skönt att inte vara utesluten åtminstone av dig. Synd bara att du åker om en vecka. |
|
|
|
| |
Förra veckan unnade jag mig dock att ha lite trevligt tillsammans med mina vänner. Jennie, Jimmie, Richard och Seb tog ju trots allt studenten och ingen var nog stoltare än jag. Förutom familjerna då, givetvis, icke att förglömma.
Tisdagen tillbringade jag tillsammans med Sanna och Cissi. Vi började kvällen med att åka hem till Jennie där Cissi fick agera fotograf. Det blev en hel del vackra bilder på Jennie, Anna, Henrik och hans bror Johan. Och jag överdriver inte när jag säger att hon var den vackraste baldrottning jag sett på år och dar, och för att vara helt ärlig hade hon den absolut finaste klänningen som jag skådade den kvällen.
För minsann, efter fotograferandet så fick vi skjuts in till Blue Moon av supersöta Frida (som förövrigt är Jennies syster) där det väntades mottagande av alla blivande studenter. Tillsnoffsade utan desslike. Dessvärre blidde det inga bilder på Richard (vad jag vet?), men om jag är riktigt snäll kanske han skickar mig ett par senare som jag kan slänga upp här. För jag förmodar att han har haft anhöriga på plats precis som Jennie hade.
|
|
|
|
| |
I samband med att jag fick ta ett brejk från bloggandet en tid så hade vi ett dödsfall i familjen. Ett dödsfall som har rört om i grytan oerhört mycket bland oss anhöriga. Därmed bestämde jag mig för att inte dela med mig så mycket mer kring vad som hade hänt. Åtminstone kändes det som om det var det bästa för stunden just då. Men efter långa samtal med både min psykolog och mina anhöriga känner jag nu att jag måste lätta lite på trycket i mitt bröst.
Ni som följt min blogg en längre tid har tidigare under vintern/våren kunnat läsa om mina kusiners mamma som hastigt insjuknade i cancer i höstas. Och för den som varit uppmärksam har ni även (på senare tid) kunnat läsa om att hennes kamp mot cancern. Dessvärre har den resan inte har nått några framsteg. Så, som sagt, i samband med mitt brejk från bloggen så avled hon, endast 50 år fyllda.
Jag ska inte försöka måla upp en bild om att hon stod mig särskilt nära. För att vara helt ärlig har jag träffat henne möjligen 2 ggr under de senaste 8-10 åren. Varför? Vi kan sammanfatta det som så att det varit en del gnabb inom familjen. Det jag egentligen vill få fram är att jag inte känner någon smärta inuti. Jag kan inte ta till mig dödsfallet på det sättet jag borde. För det känns inte som om jag är drabbad. Något som däremot tagit hårt på mig, och som framkallat min såkallade smärta, är min mammas reaktion på allt som har hänt. Så sent som igår hade jag ett samtal med min mamma då hon kämpade mot gråten och berättade om hur hårt hon tar dödsfallet. Jag känner mig så maktlös. Som barn är det inte ofta man får finnas där som stöd för sina föräldrar och det tror jag att ni yngre läsare känner igen er kring. Jag vill ju finnas där. Hjälpa min mamma genom sorgarbetet. Men med 18 mil emellan oss är det svårare än jag önskar.
I nästa vecka åker jag hem till min hemstad. Ska bli skönt att få krama om mamma och stötta henne på plats. Mammas gråt igårkväll väckte en moderskänsla för min egen mamma som jag inte känt förut. Det gjorde så ont att höra henne ledsen. Och att höra om begravningen som ägde rum igår var hemskt. Speciellt med tanke på att mina kusiner inte är särskilt gamla och nu står där utan en stöttande mamma. Hur skulle jag själv ha reagerat om det gällt min egen? Jag vill inte ens tänka tanken. Men det är fruktansvärt. Och orättvist.
Mina tankar den senaste tiden har alltså kretsat kring mina kusiner, min morbror och min familj i övrigt. Det är svårt att vara del av en familj som man inte känner några band till. Och man känner sig så vilsen bland alla känslor. |
|
|
|
| |
Ja, ja. Jag vet. Jag har varit sjukt dålig på att uppdatera bloggen senaste tiden. Jag har haft en massa tankar i huvudet och en massa att göra i praktiken. Så bloggandet har helt enkelt fått tagit en smäll, igen. Och nu känner jag att jag kan lätta på mina tankar en gnutta. För en stund iallafall.
Precis som sist, när jag hade haft ett längre avbrott från bloggen, så kommer jag att dela upp uppdateringen i olika delar. Det går helt enkelt så mycket smidigare att minnas allt som hänt på det viset. Så tja, lika bra att sätta igång på en gång. Och ännu en gång, förlåt att ni har fått vänta. Men vem vet, det kanske var värt det? |
|
|
|
| |
Idag är det en speciell dag för mig. Idag för precis 2,5 år sedan så träffade jag Kristian för första gången. Det tog iofs ytterliggare några månader att få honom helt och hållet på fall, men när det väl var gjort så föll han som en fura. Och se var vi står idag? På väg att köpa bostadsrätt i Stockholm tillsammans och jag skulle säga lyckligare än någonsin. Jag är evigt tacksam till Kristian på många plan, men väljer att hålla det internt. För er del räcker det att veta att jag är sjukt glad att jag har honom och ja, jag älskar honom fortfarande.
|
|
|
|
| |
Finally! Jag har tjatat på Krille i månader att vi ska ta tag i den här filmen. Jag fullkomligt rosar den med lovord, och Mickey, han ÄR en stjärna. Jag avgudar honom. Får nästan den där känslan som jag känner för min pappa. Som om jag vill ta hand om honom när han är nere. Men på ett helt annat sätt förstås.
Första 20 minutrarna på filmen mår jag nästan dåligt av allt blod och slagsmål. Och ja, jag vet att det är en sådan film. Men när den sen lugnar sig lite och vi kommer in i porrmiljön, då lugnar även jag ner mig och njuter till fullo. Trodde inte att jag skulle bli så berörd av en film som jag blir utav denna.
Marisa Tomei är dessutom fortfarande jävligt het och hennes strippshower får mig att flämta till. Inte trodde jag väl det efter att ha sett henne i filmer som Alfie och Vad kvinnor vill ha. Inte heller efter hennes medverkan i Seinfeld. Men ja, jag tänder på bruden. Det är nog det där med brunetter igen. Varför är det alltid dom som är hetast?
Nåväl, filmen var klart sevärd och jag blir nästan sur på Krille när han säger att hon skulle ge den en 3a i betyg. För det är den verkligen inte värd. En 4a ska den ha, och därmed bastu..... |
|
|
|
| |
Jag är ganska motsägelsefull, jag vet. Sorry! Efter mitt uttalande igår om Scarlett Johansson borde jag väl egentligen ha stått på mig. Men eftersom min goda vän Cissi för ett ganska bra tag sen skrev att den här filmen skulle vara bra, på sin egen blogg, så fick jag helt enkelt ge den en chans. Och ja, jag håller med dig Cissi. Den är faktiskt ganska bra.
Javier Bardem är helt underbar i sin tolkning av rollen, och jag blir faktiskt lite smygkåt på honom. Men shy, det är våran egen lilla hemlighet att jag dras till badboys. Scarlett är som vanligt tråkig, blond och slemmig. Penélope Cruz är som vanligt urhet och jag blir lite till mig i trosan i hennes och Scarletts sexscen. (Dock tänker jag in mig själv i rollen som Scarlett spelar, annars skulle det bli snustorrt i trosan istället).
Filmen är ganska småironisk och för en gångs skull gillar jag en film som Woody Allen har gjort. Eller ja, han har säkert gjort fler som varit bra. Men de senaste i raden har faktiskt varit ganska urusla. Den här filmen får iallafall en 3,5 av mig i betyg och det är ganska bra för att vara en romantisk film. |
|
|
|
| |
Vill även passa på att gratulera min vän Robban för hans insats på premiären av nya Terminator-filmen tidigare i veckan. Det verkar ha blivit en succé med tanke på alla bilder som finns att tillgå på diverse kändisbloggares sidor. Nu kanske du är på väg att nå rikliga framgångar min vän. Det verkar iallafall så på alla responser. |
|
|
|
| |
Jag måste vara en av världshistoriens segaste personer. Det tog mig nästan 2 år att se den här filmen trots att jag tjatat om den ända sen jag såg att den gick på bio. Vad som förvånar mig ännu mer är att jag först idag (när jag såg filmen) insåg att den handlade om Prinsessan Dianas död. Var har jag varit senaste åren börjar jag undra. Var det inte den här filmen som fick en jävlans massa priser när den kom? Borde jag då inte ha undrat över varför och läst mer om den än vad jag gjorde. Jo, man tycker det.
Nåväl. Dagens filmtitt av just den här filmen gav mig ytterliggare perspektiv om vad det var som verkligen hände den där gången för länge sen. Jag var bara 10 år när det hände och jag betvivlar att jag då förstog hur stort det faktiskt var. Hur fruktansvärd hennes död var. Och vad den skulle komma att betyda för civil samhället. Nu har jag bättre inblick i händelsen och ja, Helen Mirren. Wow! Hon är fantastisk.
Det här är en film som jag skulle visa min elever under samhällskunskapen i skolan, om jag nu hade varit lärare och haft elever som varit gamla nog att förstå engelska och historien i sig. Den är mäktig. Och nu blev jag ruskigt sugen på att veta mer kring vad som hände. Ska nog skicka Krille till bibblan någon dag och se vad som finns att tillgå.
I betyg är den värd en 4a. |
|
|
|
| |
Jag har alltid haft svårt för skådespelerskan Keira Knightley. Hon känns så sliskig på något obehagligt sätt. Får ungefär samma känsla när jag ser henne i en roll som när jag ser en film med Scarlett Johansson. Jag mår nästan illa. En underlig känsla. Jag ville iallafall ge den här filmen en chans då jag hört att den ska vara fruktansvärt bra. Dock måste jag erkänna att jag nästan 1,5 timme in i filmen fortfarande är uttråkad och ifrågasätter dess kvalité. Det är först i slutet på filmen som jag ändrar åsikt och gör om betyget från en svag 2a till en 3a. Jag gillar berättande filmer och det är ett smart drag, som skaparen av filmen gör, i slutet av filmen. Ja, ni vet ju redan vad jag tycker om twistar.
Kortfattat kan man säga att jag inte skulle råda otåliga filmtittare till att se den. Är du däremot som jag, en sann filmälskare så kanske du borde ge den en chans.
Btw, i vilka filmer/tvserier har jag sett James McAvoy förut? Det stör mig något otroligt när jag inte får grepp om saker och ting. |
|
|
|
| |
Efter allt mördande och alla slagsmål hit och dit behövde jag lätta upp mitt sinne en gnutta. Därför blev det den här filmen som stog näst på tur. Mamma har lovordat den och ja, för det mesta ska man lita på mammsen. Mitt humör gled visserligen upp ett par steg, men som musikal är den ingenting jämfört med storverk som Grease och Moulin Rouge. Travolta däremot är en klass för sig. Endast hans karaktär gör filmen värd att se. Jag älskar den, och hans agerande. För att inte tala om hetnosarna; James Marsden och Zac Eftron. Ja, jag erkänner. I den här filmen är "High School Musical"-fjollan ganska het.
En feelgood-rulle helt enkelt. En 3a i betyg. |
|
|
|
| |
Det behövs egentligen inte sägas så mycket mer än två ord. Morgan Freeman. Jag var en av de fan som fick hjärtat i halsgropen för ett antal månader sedan då det stod att Freeman var nära döden. Jag ser upp till honom något ofattbart som skådespelare och ja, han är fenomenal. Sen kommer vi till det här med Pitten igen. Jag ser inte poängen. Jag förstår att det finns kvinnor som finner honom attraktiv och sexig, men det gör väl inte hans prestation något bättre? Jag i min tur tycker faktiskt att han är en jävligt bra skådespelare och det är snarare hysterin kring hans yttre som trycker ner honom bland mängden. Det finns trots allt jävligt många snygga skådespelare.
Filmen är iallafall ganska bra. Krille blev helt lyrisk när jag skrev ett sms på kvällen där det stod att jag skulle se den här filmen. Men jag förstår fortfarande inte varför. Visst, den är bra. Men inte sååååå bra. Jag har sett bättre och framförallt, jag är trött på all denna hysteri kring filmer som i slutändan bara visar sig vara okej. Suck.
Det här är en pik till Hollywood. Börjar göra bättre filmer, igen. Jag vet ju att ni kan. En 3a är allt jag har att ge. Jag är ledsen. |
|
|
|
| |
Den här filmen behöver troligen ingen närmare presentation. Den är kult, den är blodig och ja, den är ett mästerverk. Enligt många. Dock är jag inte lika lyrisk som resterande del av världen. Kanske är det för att jag inte finner Pitten det minsta attraktiv? Det är praktiskt taget det enda man hör om den här filmen. Tjejer som trånar efter hans kropp och Killar som önskar dom hade en likadan. Pyttsan! Jag i min tur tycker att Norton är bra mycket hetare. Om man bortser från att han spelar schizo i den här rullen.
Jag kommer på mig själv att efter en timme titta på klockan. Det är mycket dåligt tecken. Det betyder att jag håller på att tappa koncentrationen och intresset. Men på slutet kommer twisten, och ja, jag älskar ju sådana. Så i slutändan får ändå filmen 3,5 i betyg av mig. Och då är jag ganska generöst. Förstår inte hysterin kring denna rulle. |
|
|
|
| |
Jag och Krille har nyligen blivit medlemmar på en välkänd sajt på nätet där man kan hyra obegränsat med film för en viss summa per månad. På må få satt vi och klickade runt på sajten för att hitta lämpliga filmer att lägga i vår lista och vi bestämde oss för den här rullen ganska snabbt. Då vi båda sett Hellboy 1 och funnit den helt okej så varför inte lixom. Dock var den inte riktigt så bra som jag hade hoppats. Kanske tyckte jag inte så särskilt bra om den första filmen heller. Kanske har jag bara fått för mig att den var bra. I vilket fall som helst så stör jag mig något kopiöst på att Selma Blair är med i filmen. Jag minns inte att jag störde mig på det i den första, men nu gjorde jag det. Det känns som om hon närsomhelst ska förvandlas till sin karaktär Cecile från filmen Cruel Intentions. Men icke. Dock förväntar jag mig det nästintill filmen igenom. Vilket är synd. Men kanske är det så jag gör med filmer. Jag överanalyserar dom.
Filmen slutar på en 2,5a. |
|
|
|
| |
Jag orkar inte gå in på vad det är som har hänt inom familjen men för att jag inte ska glömma bort alldeles vad som setts under senaste dagarna får jag göra ett inflik i mitt blogguppehåll för dess skull. |
|
|
|
| |
Jag ber så ödmjukast om förlåtelse kära bloggläsare men jag måste ta ett brejk ifrån bloggen, igen, pga dödsfall inom familjen. Jag tror säkerligen att ni förstår. Jag återkommer när bloggtorkan dragit över mig. |
|
|
|
| |
För att summera de två senaste helgernas innehåll krävs egentligen inte särskilt mycket text. Ord som grävling, djursholm, kycklingkorv och stockholmare innefattar egentligen allt. Utom möjligen fyllematen och bakfyllan. Resten av summeringen får ni i form av bilder. Vill inte förstöra stämningen i ord.
23/5 - Förfest, Glada Ankan samt Efterfest.
Medverkande: Jag, Emma, Jennie & Ett gäng stockholmare.
30/5 - Förfest, Grillning på Borgmästarudden, Score samt Nattamat hos Emma.
Medverkande: Jag, Emma, Jennie, Cissi, Lina, Seb, Viktor, Linus, Carl, JohnJohn, Kai & Jocke.
|
|
|
|
| |
Min gamla barndomskompis Terese hade sin studentbal i Ludvika här för någon vecka sen. Dagen efter satt jag med hennes storebror, Elias, online och lovordade henne. Hon är oerhört vacker, men det känns konstigt att min "lillasyster" har blivit så stor. Jag minns ju våra nakenbad på Storgårdsnäset och vårt krabbfiske i Tanumsstand. Det har nyligen gått upp för mig att jag blivit vuxen. Eller nja, det där var en överdrift. Jag har blivit vuxnare.
Nästa vecka är det mina guldklimpar Rickard, Seb och Nennies tur. Och jag står där ännu en gång som en stolt "storasyster". |
|
|
|
| |
Tillåt mig skratta. Hahahahahahahahahahaha. Nu får det vara nog med skratt. Jag ska istället försöka vara lite seriös i utlåtandet av denna film. Vad finns det egentligen att säga. Harrison Ford har ingen glöd kvar. Förr kunde jag tycka att han var lite småsexig men nu känns han bara mesig. Från början till slut.
Filmen känns ihopkastad. Hela början på filmen är som ett enda stort virrvarr och jag och Krille tittar närvöst på varandra för att försöka komma fram till om det bara är den ena av oss som inte förstår någonting. Jag ger dock filmen en chans och vi ser klart filmen. Men efteråt känns det som en axelryckning. Den hade en twist i mitten och visst, den gillar jag. Men annars. Nja. Med risk att få hela svenska befolkningens Indiana Jones-fans över mig så måste jag helt enkelt trycka på att filmen är astrist. Det händer ingenting. Eller så händer det för mycket för att man ska kunna reagera på att det faktiskt händer någonting. Nej, jag är besviken. Det är ju trots allt en Indiana Jones-film. Dock är filmen värd en lite starkare 2a än de tidigare 3 filmerna fick. |
|
|
|
| |
Gaaaah! Behöver jag tillägga att jag under filmtittande veckan mådde oerhört dåligt över mina och Krilles filmval. Troligen inte. Vi hade den troligen mest ironiska och idiotiska otur som en filmälskande person kan ha.
För drygt ett år sedan tror jag att den kan ha varit så hörde jag i medier att det skulle komma en ny höjdarrulle i komedigenrén. Jag blev överlycklig och tyckte verkligen att det skulle vara på tiden. Det kommer helt enkelt alldeles för mycket skit på både bio, tv och i filmvärlden. Jag uppfattade dock aldrig vad filmen skulle handla om, vilka som skulle spela i filmen eller vilken typ av humor den skulle innehålla. Men när jag och Krille gick igenom filmlistan häromveckan med alla filmer vi ännu inte sett dök denna rulle upp och utan att kolla upp nyss nämnda frågetecken så slog vi bara igång filmen.
Efter 2 sekunder skriker jag rakt ut. Ännu en Sandler-film. Detta innebar att vi under loppet av ungefär 2 veckor sett 3 JÄVLA FILMER med denna odåga till skådespelare. Jag ville nästan begrava mig själv under 3 meter jord och glömma att ta med mig spaden. Gav dock även denna film en chans, men nej. Det går helt enkelt inte. Jag kan inte finna något gott i filmer av detta slag. Hur bra handlingen än må vara så är den där jävla Sandler involverad och jag blir direkt otänd. Ännu en svag 2a i betyg. När ska vinden vända och jag hitta tillbaka till mina dunderfilmer? Jag börjar känna mig låg.
Om jag ska försöka hitta något positivt att säga om denna filmen blir det två ord: Emmanuelle Chriqui. JUMMIE!
|
|
|
|
| |
Min vän Rickie har även han skaffat sig en blogg, och av den enda anledningen att han valt att recensera filmer på det viset. Därför trodde jag honom när han sa att den här rullen skulle vara okej. Det var den inte. Okej, alltså. Den var urusel. Inte alls vad jag förväntade mig, och speciellt inte med tanke på att det är samma produktionsbolag som gjort Shrek-triologin. Efter filmen slog det mig att det säkerligen berodde på att Jack Black var inblandad. Jag har som sagt svårt för en del utländska (ja, svenska också) skådespelare och Jack Black, Adam Sandler och Ben Stiller är tre utav dessa.
Rent figurmässigt så är filmen ganska söt, men storyn är booooring. Jag tröttnar efter 10 minuter och sitter endast kvar och tittar för att bli ännu tröttare så jag kan lägga mig och sova sött direkt efter filmen. Den fungerar alltså som insömningspiller. Så har du svårt att sova på nätterna, då är detta ett tips. Annars, släng den. Stampa på den. Bränn den. Samma betyg som för Click, en svag 2a. |
|
|
|
| |
Sen bör det väl tilläggas att jag senaste veckorna även sett en del film. Ni får ju inte tro att jag varit totalt borta under mitt blogguppehåll, nejdå. Jag har hunnit med det mesta, trots en del festande och annat påhitt.
Det är nog säkert 2 veckor sen nu som jag överlät filmvalet till min käraste sambo. Något jag fick ångra djupt insåg jag efter ett antal timmar i förakt. Click är nog en av de sämsta filmer jag sett under detta år. Mycket beror återigen på Adam Sandler. Vad är det med den här mannen som gör att jag känner sån avsky och förakt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som är galet, men något gör att jag inte kan bedömma filmen efter dess handling utan endast efter Sandlers prestation. Och den är ju alltid bedrövlig. Precis som Krille skulle ha sagt kring de senaste i raden av Jim Carrey-filmer. Det känns som om man har sett alla när man har sett en enda utav dem.
Jag får den där ångest känslan i magen av den här filmen och enda anledningen till att jag faktiskt ser klart på den är för att jag hört en del av mina närmaste prata gott om den. Men varför, det förstår jag inte än idag och det är bortkastad tid. Faktiskt. Usch och ja, bläää. En svag 2a i betyg är allt den får. |
|
|
|
| |
Eftersom det nu är 2 veckor sedan jag senast uppdaterade min Topplista så bjuder jag därför på senaste veckornas 10 i topp i musikvärlden. För att ni inte ska tro att jag är helt "nuts" som har en del av dessa 10 låtar på listan så bör det nästan tilläggas att jag har festat en del senaste helgerna och blandningen på musiken har varit breeed. Kort sagt. - Style - Vill ha dig, igen
- Paradisio - Bailando
- Salt 'N' Pepa - Lets Talk About Sex
- Nicke & Mojje - Var ligger landet
- MGMT - Kids
- Arvingarna - Eloise
- Janet Leon - Heartache On The Dancefloor
- Elov & Beny - Singel Och Sökande
- Social Distortion - Angels Wings
- Aysel & Arash - Always
|
|
|
|
| |
Plötsligt så flöt veckorna iväg och jag blev totalt oaktiv på bloggfronten. Jag ber ödmjukast om ursäkt men jag lovar att kompensera med att ge en fullkomlig överblick över det som hänt senaste veckorna. Känns som om jag har missat att berätta en del. För att det ska gå lättare att komma ihåg så får jag nästan skriva ett inlägg i taget. I punktform fast istället i inläggsform. Så får det bli. Jag ber om ursäkt men kärringen har dåligt minne. |
|
|
  |
|
){kind=link}